Mia Jensen, styrelseledamot i FST, är inbjuden talare på Nordterm

Den 12–15 juni 2017 arrangeras den nordiska terminologikonferensen Nordterm. Konferensen hålls vartannat år och brukar vara väldigt givande för den med intresse för terminologi och fackspråk. I år hålls den i norska Kongsberg och bland talarna finns Mia Jensen och hennes terminologkollegor från Scania.

Det är norska språkrådet som är värd för konferensen och temat är Hvem er brukerne av terminologiske ressurser – og hvordan når vi ut til dem? Några av punkterna som kommer att behandlas är

  • Særlige brukergrupper
  • Finnes det nye fagmiljøer eller andre miljøer vi ikke har nådd?
  • Markedsføring av termbaser
  • I hvilken grad kjenner samfunnet/brukergruppene til basene?

Mia Jensen och hennes kollegor; Kerstin Lindmark, Niklas Jonsson och Henrik Karlsson, kommer att tala om enhetlighet och användaranpassning i en flerspråkig miljö med olika användargrupper utifrån sitt arbete på Scania.

Vi passade på att ställa några frågor till Mia:

Stort grattis till inbjudan – hur känns det?
Det ska bli väldigt kul att både tala och delta. Nordterm är en höjdpunkt för mig som terminolog och något som jag sett fram emot sedan senast jag deltog i Stockholm 2013. Det är smalt och nördigt men berör ändå en sådan bredd av fackområden, språk och människor.

Du ska tala under rubriken: Enhetlighet och användaranpassning i en flerspråkig miljö med olika användargrupper – När verkligheten utmanar terminologins teorier och principer. Kan du berätta lite?
Som fordonstillverkare har Scania historiskt haft behov av att hålla ordning på terminologin för tekniska komponenter. En hjulmutter ska heta hjulmutter i ingenjörernas underlag likväl som i verkstadens instruktioner. Hjulmuttern ska också ha en entydig definition så att alla är med på vad vi på Scania menar när vi använder med termen. Men i och med att företaget idag utöver muttrar säljer system, funktioner, tjänster och lösningar blir det för oss terminologer en utmaning att tillgodose alla behov. Det innebär bland annat att hålla ordning på ord och uttryck som inte är renodlade termer och att strukturera termdatabasens innehåll utifrån vilken typ av termer och vilka språk som olika användare behöver.

En vanlig dag på arbetet – vad gör du då?
Jag har ett antal parallella termärenden som oftast innebär att hjälpa en ingenjör eller teknikinformatör att välja den bästa termen för det som hen har utvecklat eller skriver om och att tillsammans ta fram en lämplig definition. De flesta termärenden börjar för min del med en Google-sökning för att få ett hum om vad det är vi pratar om. Sedan följer sökningar i vår egen termdatabas, andra termsamlingar, ordböcker, korpusar och konkurrentinformation. Det är mycket detektivarbete och mycket mejlväxling med ingenjörer eller andra som är experter på det som ska benämnas. Jag har även i stort sett daglig kontakt med den översättningsbyrå som tar fram termekvivalenter på ett tjugotal språk och använder termerna när de översätter Scanias teknikinformation. Har översättare eller personer ute i världen synpunkter på termerna behöver vi terminologer ta ställning till om en term bör ändras och i så fall vad den ändringen får för konsekvenser i informationen.

 Vilken betydelse har ditt yrke?
Terminologiarbetet har stor betydelse för kommunikationen inom alla fackområden, men även för konsekvensen och tydligheten i myndigheters och företags kommunikation ut mot allmänheten. Ett stort företag som Scania har en stor vinstpotential i terminologiarbetet när termerna används på rätt sätt av alla på företaget eftersom kommunikationen blir effektiv och inte minst för att vi sparar mycket pengar i översättningsledet när våra översättare har kvalitetssäkrad terminologi på sitt språk. Att svensk terminologi fortsätter utvecklas är också viktigt för att undvika domänförluster inom svenskan. För myndigheter gäller ju språklagen och där framgår att myndigheter har ansvar för att tillgängliggöra, använda och utveckla svensk terminologi inom sina fackområden.

Hur kommer det sig att du började arbeta med språk i allmänhet och terminologi i synnerhet?
Att jag blev språkvetare kom sig av ett intresse och en lust för språk som jag haft hela livet. Jag halkade in i terminologins värld när jag fick ett sommarjobb hos Scanias terminologer 2008. Jag hade inte läst någon terminologilära under mina studier i svenska och visste inte att terminolog var ett yrke, men jag är så glad att jag vågade söka jobbet ändå. Att kunna jobba som språkvetare och samtidigt få lära mig massor om helt andra fackområden, som fordonsteknik, passar mig perfekt.

Du har engagerat dig i föreningen sedan 2014. Hur kommer det sig?
Jag gick utbildningen Språkrådgivning och textvård i Växjö och var med när idén om en yrkesförening för oss som gått utbildningen kom upp. Det kändes självklart att vi som är spridda över landet men har ett tydligt gemensamt språkvetenskapligt intresse och utövande skulle ha ett sammanhang där vi kunde samlas och utbyta erfarenheter och stötta varandra.

Du har titeln eventansvarig. Vad kan föreningens medlemmar se fram emot?
Vi planerar att träffas på lite nya sätt under 2017, t.ex. via webbinarium och små filmer men även se om det finns ett intresse för mindre lokala träffar för medlemmarna i de olika delarna av landet. Sedan kommer vi att ordna en större medlemsträff i höst då vi hoppas kunna samla så många som möjligt av nuvarande och blivande medlemmar. Alla de här forumen ser jag som medlemmarnas plats där de kan engagera sig och dela med sig av de kan men också ställa frågor och lära sig något nytt. Precis som Facebook-grupperna fungerar idag, fast ännu bättre eftersom vi träffas på riktigt.

Skribent: Hanna-Karin Grensman

 

Föreningen Språkrådgivning och textvård