Esperanto – något jag känner igen från min barndoms Kamratposten och från korsord. Men finns det fortfarande? Jodå – den digitala världen erbjuder massor av nya möjligheter för inlärning, träning och att skapa fysiska möten.

I flygfåtöljen bläddrar jag i flygbolagets magasin och hittar en artikel om esperanto. Den fångar mitt intresse och jag får en aha-upplevelse. Såklart – internet måste ju vara en perfekt kanal för att odla ett gemensamt språk för människor världen över! Jag får veta att man sedan ett par år kan lära sig esperanto via språkkursappen Duolingo och att den lockat massor av nya användare.

I år är det 130 år sedan den första läroboken kom ut i esperanto, som då kallades ”La internacia lingvo”. Författaren var språkets skapare Ludoviko Zamenhof, en judisk läkare med rysk bakgrund, uppväxt och verksam i det som idag är Polen.

Eftersom han själv sett hur många konflikter på grund av språkförbistringar som uppstod mellan människor i hans flerspråkiga hemtrakter, var hans vision att ett gemensamt språk skulle skapa förståelse, fred och harmoni mellan människor.

Zamenhof skapade därför ett språk med grundord från flera andra vanliga språk, såväl spanska, italienska och franska som latin, engelska, tyska och grekiska. De grammatiska reglerna är logiska och enkla och saknar undantag (!), allt för att göra språket lätt att lära sig. Att tala eller skriva esperanto beskrivs som ett legobygge – genom att lära sig 2000 grundord och 40 tilläggsord kan man plötsligt 20 000 ord.

Esperanto har, trots att det (ännu) inte blivit något världsspråk, levt vidare och uppskattas ha uppemot två miljoner talare över hela världen. Digitala mötesplatser innebär nya möjligheter både för att använda och förbättra kunskaperna och för att hitta andra esperantotalare, bland annat genom språkappen Amikumu. Svenska Esperantoförbundet ordnar möten på flera håll i landet och erbjuder nya medlemmar ett startpaket. De rekommenderar också internetkursen www.lernu.net, som är gratis och finns på svenska.

Skribent: Ulrika Gotthardsson

Mer om esperanto: www.esperanto.se
Esperantoförbundet: www.esperantosverige.se
App för att hitta gemensamma språkvänner (inte bara esperanto) Amikumu.com

Visste du att offentliga webbplatser enligt lag ska vara tillgänglig för alla medborgare oberoende av faktorer så som ålder eller funktionsvariationer? Och även om du tillhör den privata sektorn eller kanske bara driven en blogg så är det helt klart både hyggligt och ekonomiskt fördelaktig att se till att din webbplats är tillgängliga för alla möjliga besökare.

 När vi talar om tillgänglighet menar vi ofta att dela upp webbsidans form (layout, färger, typsnitt) och dess innehåll (text, bilder, ljud) Då kan besökaren själv omvandla innehållet till ett format som gör det enkelt för hen att ta till sig det. Men tillgänglighet för webben är också en språklig fråga. Och det har visas sig att webbtexter som anpassas för personer med funktionsvariationer också passar normalläsaren bäst.

 Det är alltså en god idé att arbeta en smula med tillgänglighet. Här är tio punkter som du kan ha i åtanke när du skriver dina texter:

  1. Utgå från besökarens perspektiv. Var kortfattat och berätta inte mer än vad läsaren behöver veta. Ingen tycker om att läsa, och ingen tycker om att läsa på webben, så undvik långa utvikningar om sådant de tycker är ointressant.
  2. Var tydlig med ditt budskap. Mottagaren ska inte behöva tolka och gissa vad du egentligen menar. Besökaren vill snabbt få veta vad det är du försöker säga till dem.
  3. Lätta upp informationen. Gör inte texten för informationstät. Då kan den bli tung och svårläst.
  4. Skriv det viktigaste först. Skriv inte kronologiskt utan börja varje sida eller avsnitt med en sammanfattning. Försök att formulera ditt huvudbudskap i en mening och låt den inleda texten. Det kallas för frontlastning, och underlättar speciellt för den som använder hjälpmedel, som talsyntes.
  5. Skapa informativa rubriker. Det hjälper läsaren att orientera sig i texten och hjälper till att ge överblick över innehållet.
  6. Säkerställ att det finns en röd tråd i texten. Det ska vara enkelt för läsaren att följa hur du tänker och resonerar.
  7. Använd tilltalet för att skapa en relation till besökaren. Om du har ett personligt tilltal i din text, blir läsaren mer motiverad att läsa den.
  8. Skriv lagom långa meningar. Både för korta och för långa meningar gör texten svårläst. En tumregel är att försöka hålla sig mellan 10 och 25 ord.
  9. Använd aktiva verb. Då blir det enklare att första vem det är som gör något i texten.
  10. Använd ord som är lätta att förstå. Även om du får alla rätt på högskoleprovets orddel är en webbtext inte rätt plats att visa andra det. Fokusera i stället på att använda ord som är enkla och konkreta. Fundera också över hur du använder facktermer – kommer dina läsare att förstå dem, eller är det bättre att använda andra begrepp?

Källa: Englund, Helena & Sundin, Maria (2008). Tillgängliga webbplatser i praktiken. 2:a upplagan. Stockholm: Jure Förlag

Skribent: Hanna-Karin Grensman

 Tyckte du att detta var intressant? Läs mer om hur du skapar kvalitativt innehåll för webben i Hanna-Karin nya bok E-handel och digitala strategier. Utkommer på Sanoma Utbildning i mars 2018.

 

I samband med årsmötet i Göteborg 20 mars bjöd föreningen in Ylva Byrman, språkkonsult, språkdoktorand vid Göteborgs universitet och känd från radioprogrammet ”Språket” i P1. Hon beskriver sitt forskningsarbete så här:

”Att vara både ordförande och sekreterare för samma möte – går det? Det är i alla fall arbetsvardagen för många skattebrottsutredare, som inte bara håller förhör utan också ska producera en text som återger förhöret. Eftersom texten gärna ska vara färdig vid förhörets slut, skriver många utredare under själva förhöret – något som kräver att man skiftar uppmärksamheten mellan samtalet och datorn där man samtidigt försöker formulera en text. Andra talar in sammanfattningar löpande under förhöret och transkriberar sedan sammanfattningen. Ytterligare andra spelar in hela förhöret och använder sedan inspelningen för att skriva en sammanfattning när förhöret är över. Men hur argumenterar utredarna för sina olika val? Och hur kan dokumentationsmetoden påverka själva förhöret?”

Dessa frågor svarade Ylva Byrman på när hon på ett intresseväckande sätt berättade om sin forskning för ett 25-tal åhörare, bland annat från några myndigheter.


Föreningen Språkrådgivning och textvård