Den 12–15 juni 2017 arrangeras den nordiska terminologikonferensen Nordterm. Konferensen hålls vartannat år och brukar vara väldigt givande för den med intresse för terminologi och fackspråk. I år hålls den i norska Kongsberg och bland talarna finns Mia Jensen och hennes terminologkollegor från Scania.

Det är norska språkrådet som är värd för konferensen och temat är Hvem er brukerne av terminologiske ressurser – og hvordan når vi ut til dem? Några av punkterna som kommer att behandlas är

  • Særlige brukergrupper
  • Finnes det nye fagmiljøer eller andre miljøer vi ikke har nådd?
  • Markedsføring av termbaser
  • I hvilken grad kjenner samfunnet/brukergruppene til basene?

Mia Jensen och hennes kollegor; Kerstin Lindmark, Niklas Jonsson och Henrik Karlsson, kommer att tala om enhetlighet och användaranpassning i en flerspråkig miljö med olika användargrupper utifrån sitt arbete på Scania.

Vi passade på att ställa några frågor till Mia:

Stort grattis till inbjudan – hur känns det?
Det ska bli väldigt kul att både tala och delta. Nordterm är en höjdpunkt för mig som terminolog och något som jag sett fram emot sedan senast jag deltog i Stockholm 2013. Det är smalt och nördigt men berör ändå en sådan bredd av fackområden, språk och människor.

Du ska tala under rubriken: Enhetlighet och användaranpassning i en flerspråkig miljö med olika användargrupper – När verkligheten utmanar terminologins teorier och principer. Kan du berätta lite?
Som fordonstillverkare har Scania historiskt haft behov av att hålla ordning på terminologin för tekniska komponenter. En hjulmutter ska heta hjulmutter i ingenjörernas underlag likväl som i verkstadens instruktioner. Hjulmuttern ska också ha en entydig definition så att alla är med på vad vi på Scania menar när vi använder med termen. Men i och med att företaget idag utöver muttrar säljer system, funktioner, tjänster och lösningar blir det för oss terminologer en utmaning att tillgodose alla behov. Det innebär bland annat att hålla ordning på ord och uttryck som inte är renodlade termer och att strukturera termdatabasens innehåll utifrån vilken typ av termer och vilka språk som olika användare behöver.

En vanlig dag på arbetet – vad gör du då?
Jag har ett antal parallella termärenden som oftast innebär att hjälpa en ingenjör eller teknikinformatör att välja den bästa termen för det som hen har utvecklat eller skriver om och att tillsammans ta fram en lämplig definition. De flesta termärenden börjar för min del med en Google-sökning för att få ett hum om vad det är vi pratar om. Sedan följer sökningar i vår egen termdatabas, andra termsamlingar, ordböcker, korpusar och konkurrentinformation. Det är mycket detektivarbete och mycket mejlväxling med ingenjörer eller andra som är experter på det som ska benämnas. Jag har även i stort sett daglig kontakt med den översättningsbyrå som tar fram termekvivalenter på ett tjugotal språk och använder termerna när de översätter Scanias teknikinformation. Har översättare eller personer ute i världen synpunkter på termerna behöver vi terminologer ta ställning till om en term bör ändras och i så fall vad den ändringen får för konsekvenser i informationen.

 Vilken betydelse har ditt yrke?
Terminologiarbetet har stor betydelse för kommunikationen inom alla fackområden, men även för konsekvensen och tydligheten i myndigheters och företags kommunikation ut mot allmänheten. Ett stort företag som Scania har en stor vinstpotential i terminologiarbetet när termerna används på rätt sätt av alla på företaget eftersom kommunikationen blir effektiv och inte minst för att vi sparar mycket pengar i översättningsledet när våra översättare har kvalitetssäkrad terminologi på sitt språk. Att svensk terminologi fortsätter utvecklas är också viktigt för att undvika domänförluster inom svenskan. För myndigheter gäller ju språklagen och där framgår att myndigheter har ansvar för att tillgängliggöra, använda och utveckla svensk terminologi inom sina fackområden.

Hur kommer det sig att du började arbeta med språk i allmänhet och terminologi i synnerhet?
Att jag blev språkvetare kom sig av ett intresse och en lust för språk som jag haft hela livet. Jag halkade in i terminologins värld när jag fick ett sommarjobb hos Scanias terminologer 2008. Jag hade inte läst någon terminologilära under mina studier i svenska och visste inte att terminolog var ett yrke, men jag är så glad att jag vågade söka jobbet ändå. Att kunna jobba som språkvetare och samtidigt få lära mig massor om helt andra fackområden, som fordonsteknik, passar mig perfekt.

Du har engagerat dig i föreningen sedan 2014. Hur kommer det sig?
Jag gick utbildningen Språkrådgivning och textvård i Växjö och var med när idén om en yrkesförening för oss som gått utbildningen kom upp. Det kändes självklart att vi som är spridda över landet men har ett tydligt gemensamt språkvetenskapligt intresse och utövande skulle ha ett sammanhang där vi kunde samlas och utbyta erfarenheter och stötta varandra.

Du har titeln eventansvarig. Vad kan föreningens medlemmar se fram emot?
Vi planerar att träffas på lite nya sätt under 2017, t.ex. via webbinarium och små filmer men även se om det finns ett intresse för mindre lokala träffar för medlemmarna i de olika delarna av landet. Sedan kommer vi att ordna en större medlemsträff i höst då vi hoppas kunna samla så många som möjligt av nuvarande och blivande medlemmar. Alla de här forumen ser jag som medlemmarnas plats där de kan engagera sig och dela med sig av de kan men också ställa frågor och lära sig något nytt. Precis som Facebook-grupperna fungerar idag, fast ännu bättre eftersom vi träffas på riktigt.

Skribent: Hanna-Karin Grensman

 

Under föreningens årsmöte valdes, i enlighet med stadgarna, en ny styrelse.

I början av mars hade Föreningen Språkrådgivning och textvård sitt årsmöte. På agendan stod bland annat val av styrelse och styrelseledamöter. Så efter ett varmt avtackande av den sittande styrelsen, fick följande personer förtroendet att driva föreningen under 2017.

  • Hanna-Karin Grensman (ordförande), författare, frilansskribent och föreläsare
  • Mia Jensen, textvårdare på Scania
  • Karin Hansson, klarspråksexpert på SCB
  • Mikael Berger, doktorand i nordiska språk vid Lunds universitet
  • Ulrika Gotthardsson, processamordnare på Jordbruksverket och språkkonsult
  • Eva Bäckström, examinerad språkrådgivare och textvårdare
  • Gunnel Hammar, examinerad språkrådgivare och textvårdare

Kontakta gärna styrelsen har tankar och idéer om föreningens verksamhet eller om du är intresserad av att bidra till det praktiska arbetet.  Kontaktuppgifter hittar du här. Vi ser fram emot att höra av dig!

Ps. För närvarande söker vi medlemmar som är intresserade av att sitta i valberedningen.

Den 4 mars 2017 anordnar föreningen Språkrådgivning och textvård medlemsträff och årsmöte i Stockholm.

Den här gången inleder vi med ett föredrag av Mikael Berger, som är medlem i föreningen och doktorand i nordiska språk vid Lunds universitet. Utgångspunkten för föredraget är följande fråga: Vilka observerbara effekter har klarspråk på läsningen av myndighetstexter? Detta kommer Mikael att diskutera utifrån sin masteruppsats Hur läser mottagaren? Effekter av klarspråk i läsning, där han genom ögonrörelseexperiment undersökte läsningen av klarspråkligt kontra icke-klarspråkligt omarbetade myndighetstexter.

De som vill träffas för en gemensam lunch på restaurang Koloni vid 11.30. (Deras meny hittar du här.)

Datum: Lördag den 4 mars 2017

Tid:
Samling 12.30
Föreläsning 13.00
Fika och mingel 14.00
Årsmöte 14.30
Vi slutar senast 16.30

Plats: LM Ericssons väg 30 i Hägersten (Försäkringskassans lokaler vid Telefonplan)

Hitta: Ta tunnelbanans röda linje 14 mot Fruängen och kliv av vid Telefonplan. Försäkringskassan ligger i det stora vita huset tvärs över planen, bredvid Konstfack. Restaurang Koloni ligger i samma hus.

Anmäla: Mejla till agneta.haggstrom@forsakringskassan.se senast 2 mars om du kommer på medlemsträffen. Om du bara vill komma på årsmötet behövs ingen anmälan, men du måste ringa till Agneta Häggström för att bli insläppt.

Frågor: Ring till Agneta på 0707-73 33 81

Föreningen Språkrådgiving och textvård bjuder in till språkdag fredagen den 21 oktober i vackra lokaler på Högskolan för lärande och kommunikation på Högskolan i Jönköping. Värd för dagen är Jönköping University (ju.se).

Temat för dagen är ”Normkritiska perspektiv på språk”. Normkritik är ett högst aktuellt ämne som går att applicera på såväl klarspråksarbete och webbredigering som pedagogik och journalistik, för att bara nämna några områden där föreningens medlemmar är verksamma. Exempel på frågeställningar som föreläsningar och diskussioner kommer att beröra är

· Varför behövs ett normkritiskt perspektiv i allmänhet och på språket i synnerhet?

· Hur går normkritiskt språkarbete till i praktiken?

· Vilket gehör får projekt som utmanar rådande normer i språket?

· Hur uppfattar läsarna normkritiska texter?

· Finns det en konflikt mellan normkritik och klarspråk?

Språkdagen 2016 är ett ypperligt tillfälle för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och givande samtal med andra som arbetar med eller studerar språk.

Program

11.30 – 12: 15 gemensam lunch på högskolans restaurang för den som så önskar

12:15 – 12:30 Registrering

12:30 – 12:45 FST:s ordförande, Sanna Smithberger, inleder konferensen

12:45 – 13:30 Elin Segerstedt: Att arbeta medvetet och inkluderande med språket
Elin Segerstedt kommer att ge en introduktion till vad normkritisk medvetenhet i språklig kommunikation innebär, leda ett samtal kring autentiska exempel och ge konkreta råd för den som vill använda sig av ett mer inkluderande språk.

13:45 – 14:15 Gruppdiskussion

14:15 – 14:45 Fika

14:45 – 15:30 Inti Chavez Perez: Att arbeta normkritiskt med språket i böcker
Inti Chavez Perez är författare till sex- och samlevnadsböckerna Respekt och Lätta sexboken. För att kunna spegla ungdomars liv och vinna deras förtroende måste han ständigt arbeta normkritiskt. 2012 utsågs han av regeringen till expert i sexualitetsfrågor i utredningen Män och jämställdhet.

15:45 – 16:00 Jönköping University

16:00 Dagen avslutas

Anmälan

Språkdagen 2016 är kostnadsfri och alla är välkomna. Du som medlem får gärna ta med en kollega eller kompis. Vi tar emot anmälningar till miajulia.jensen (a) gmail.com. Ange bara ditt namn. Sista anmälningsdag är 7 oktober. Observera att anmälan är bindande och uteblir du debiteras du 200 kr.

Vägbeskrivning

Språkdagen äger rum i sal Hc 217 på Högskolan för kommunikation och lärande i Jönköping. Adressen är Gjuterigatan 5.

Till Jönköping med buss eller tåg
För tågresor till Jönköping C, se SJ

För bussresor till Jönköpings Resecentrum, se Swebus eller Nettbuss

Högskolan ligger ca 15 minuters promenad från Jönköpings C och Resecentrum. Vill du åka lokalbuss till högskolan finns det flera alternativ, se Jönköpings länstrafik

Till Jönköping med bil
Kör mot Jönköpings centrum och följ skyltar mot Centrum V. (GPS-koorindter: latutud 57 46,698′, longitud 014 09,799′)

Parkeringar finns både på högskoleområdet och i närheten av högskolan. Det finns även möjlighet att parkerar i Munksjöparken.

I samband med årsmötet i Göteborg 20 mars bjöd föreningen in Ylva Byrman, språkkonsult, språkdoktorand vid Göteborgs universitet och känd från radioprogrammet ”Språket” i P1. Hon beskriver sitt forskningsarbete så här:

”Att vara både ordförande och sekreterare för samma möte – går det? Det är i alla fall arbetsvardagen för många skattebrottsutredare, som inte bara håller förhör utan också ska producera en text som återger förhöret. Eftersom texten gärna ska vara färdig vid förhörets slut, skriver många utredare under själva förhöret – något som kräver att man skiftar uppmärksamheten mellan samtalet och datorn där man samtidigt försöker formulera en text. Andra talar in sammanfattningar löpande under förhöret och transkriberar sedan sammanfattningen. Ytterligare andra spelar in hela förhöret och använder sedan inspelningen för att skriva en sammanfattning när förhöret är över. Men hur argumenterar utredarna för sina olika val? Och hur kan dokumentationsmetoden påverka själva förhöret?”

Dessa frågor svarade Ylva Byrman på när hon på ett intresseväckande sätt berättade om sin forskning för ett 25-tal åhörare, bland annat från några myndigheter.

Välkommen till en intressant språkföreläsning den 20 mars! Då föreläser doktorand Ylva Byrman på temat ”Genomföra och dokumentera förhör”! Läs mer i inbjudan Språkföreläsning (pdf).

Den 20 mars har föreningen sitt årsmöte i Göteborg. Som medlem kan du lämna förslag om föreningens verksamhet via en motion till årsmötet. Skicka din motion till info(a)sprakradgivning.se senast den 1 februari.

31 / 12 / 2014

Gott nytt språkår

Språkpelargon

Barbro Zetterberg har varit ordförande i Föreningen Språkrådgivning och textvård sedan mars 2013. Hon har ett eget företag, Z-text, där hon erbjuder textvårdstjänster av skilda slag. För övrigt är hon väldigt förtjust i taxar.

Läs intervjun med Barbro Zetterberg.

Föreningens språkdag ägde rum på Scania i Södertälje den 20 november och bjöd på flera presentationer. Temat för konferensen var terminologi och fackspråk. Ett fyrtiotal språkentusiaster deltog i arrangemanget.

Fler bilder från språkdagen.


Föreningen Språkrådgivning och textvård