Lördagen den 10 november ses vi på Stockholms universitet för en halvdag med intressanta talare på temat ”Språk i förändring”. Utöver det blir det som vanligt mingel, fika och massa diskussioner om språk.

Program

Kl. 11.30 Lunch för den som vill och har möjlighet. Lunchen är frivillig och betalas separat av varje deltagare.

12.45 Samling utanför föreläsningslokal A5137 (A-huset, plan 5).

13.00-13.05 Föreningens ordförande Mia Jensen hälsar välkommen och presenterar föreningen.

13.05–13.45. Ester Hedberg och Torbjörn Lundgren, Begriplig text, berättar om arbetet med projektet.

13.55–14.40 Hanna Sofia Rehnberg, Södertörns  Högskola: ”Med en självständig redaktion av tjänstemän” – offentliga organisationer som  nyhetsproducenter.

14.40–15.10 Fika och mingel

15.10–15.55 Mats Johansson, TT-språket: Nyhetsspråket under press.

15.55–16.00 Avslutning

Här hittar du hela programmet och information om föreläsarna (PDF, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster).

Kostnad

  • 0 kr för dig som är medlem eller ansökte om medlemskap senast den 30 september i år.
  • 150 kr för dig som är student men inte är medlem.
  • 350 kr för alla andra.

  

Anmälan

Senast den 4 november via detta formulär (öppnas i ny flik) .

Hanna-Sofia Rehnberg är en av gästerna på språkdagen den 10 november. Hennes föredrag handlar om de förändrade gränserna mellan journalister och kommunikatörer.

I år ses vi på Stockholms universitet lördag den 10 november. Det blir intressanta talare på temat ”Språk i förändring”, mingel, fika och massa diskussioner om språk.

Schemat för dagen är inte helt färdigt, men vi startar med lunch vid 11.30 och håller på till ungefär kl 16.00.  

Vi kan stolt berätta att vår första bokade föredragshållare är Hanna-Sofia Rehnberg, språkvetare, lektor i journalistik och forskare vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola. Hanna-Sofia läste även den allra första omgången av kursen Språkrådgivning och textvård i Växjö 2008.

Hennes föredrag delar titel med det pågående forskningsprojekt som hon bedriver tillsammans med Maria Grafström, organisationsvetare och docent i företagsekonomi:

Med en självständig redaktion av tjänstemän – offentliga organisationer som nyhetsproducenter

I det nya medielandskapet tar företag och offentliga myndigheter allt oftare rollen som nyhetsproducenter. Hur påverkar det synen på journalistik och strategisk kommunikation – och gränsen däremellan? Vi undersöker genrer, språkbruk och identiteter i omvandling genom en fallstudie av Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VGRfokus, som vi följt sedan lanseringen hösten 2017.

Resterande programpunkter är fortfarande under förhandling men vi vågar lova er ett spännande, aktuellt och roligt program som har något för alla.

Språkdagen är som vanligt gratis för medlemmar! Ni betalar bara om ni vill vara med på språklunchen innan.

Tips! Dagen innan, fredag 9 november, håller föreningen Examinerade Språkkonsulter i Svenska (ESS) sin höstkonferens i Stockholm och den är också öppen för alla. Ni som ändå tänkt resa till Stockholm eller som är riktigt konferenssugna kan alltså boka in ett tvådagarsprogram! Läs mer om konferensen på ESS webbplats.

Föreningens styrelsemedlem Mikael Berger rapporterar från årets Forum för Textforskning, som gick av stapeln i Lund den 7 och 8 juni.

Jämfört med fjolårets FoT hade årets FoT inte lika mycket klarspråksforskning att bjuda på. I programmet fanns endast ett bidrag som uttryckligen lade fokus på klarspråk (dvs. vårdat, enkelt och begripligt språk). Mer utrymme fick istället allmänna textforskningsbidrag och bidrag med fokus på didaktik och/eller översättning (se programmet här).

Å andra sidan ska man väl inte klaga, om man är intresserad av textforskning generellt. Allmän textforskning tenderar ju att bli relevant även för klarspråksforskningen. Lägg även till att det faktiskt var ganska snålt med didaktik- och översättningsbidrag vid fjolårets FoT, så det är väl inte mer än rätt att dessa ämnen nu fick mer utrymme.

Ett klarspråkbidrag, alltså… Det gavs av Claes Ohlson, som för övrigt, tillsammans med Astrid Skoglund, numera är kursansvarig för kursen Språkrådgivning och textvård vid Linnéuniversitetet.

Ohlssons FoT-bidrag hade rubriken Klarspråk som nyspråk? En explorativ diskussion om förhållandet mellan forskning och praxis, och som den något hemlighetsfulla rubriken antyder var föredraget ”workshop-betonat”. Det vill säga att Ohlsson gärna ville föra en öppen diskussion om inriktningar för framtida klarspråksforskning. Vad han menade med uttrycket Klarspråk som nyspråk återkommer jag till.

Ohlssons primära utgångspunkt var att Göteborgs kommuns kommunikatörer har fått skarp kritik – kommunikatörer kostar för mycket! (länk till kritiken här). Denna konflikt, eller kritik, ville Ohlson framhäva, eftersom den väcker intressanta frågor, bland annat denna:

Hur kan vi förstå klarspråk i förhållande till nya ideal, såsom effektivisering av myndighetsorganisationer i linje med så kallat New Public Management-ideal, och nya arbetsformer?

Ohlsson föreslog sedan några ingångar för framtida klarspråksforskningen genom att peka ut vad andra, utanför språkvetenskapen, har undersökt (se exempellista nedan). Hans huvudpoäng var denna: tvärvetenskapliga projekt är ett måste om vi ska kunna komma vidare med klarspråksforskningen. Lite provokativt, kan jag tycka, men poängen är intressant icke desto mindre.

Vad har andra undersökt?
– myndigheters uppgifter/uppdrag (förvaltningsforskning)
– principer för kommunikation (kommunikationsforskning)
– effekter av New public management för organisationer (förvaltningsforskning)

Ohlssons framhäver alltså att den språkvetenskapligt inrutade klarspråksforskningen behöver förenas med annan typ av forskning, såsom kommunikationsforskning eller förvaltningsforskning. Han hävdar nämligen att det kan leda till djupare insikter vad gäller, exempelvis eventuella motsättningar mellan klarspråk som idé och klarspråk som praktik. Ett tvärspråkligt projekt kan blottlägga motsättningarna och – här kommer slutklämmen – hur klarspråk används som verktyg inom New Public Management-diskurs snarare än ett verktyg för demokratisering…

Med andra ord:

Klarspråk blir kanske ett styrmedel – det vill säga klarspråk blir ett nyspråk – snarare än ett verktyg för demokrati.

Idag har jag varit på konferens anordnad av ESS, Examinerade språkkonsulter. Föreningens medlemmar är just personer vars utbildning är just språkkonsultprogrammet – men en sådan kombokompetens som jag får ändå vara med på den matnyttiga konferensen.

Superbra ordnad konferens och en god och nyfiken stämning, trots att lokalen var fylld till bristningsgränsen (jag tror det var 120 pers) och toalettköerna blev långa!

Under dagen har vi fått lyssna till en rad föreläsare med anknytning just till texter i den digitala världen. Vi har sett och fått veta mer om arbetet bakom chattbotar (automatiska chattfunktioner), som kan avlasta kundsupporten med standardärenden. Vi har fått ta del av framtidsspaningar, både med avseende på teknik och användarbeteende. Som avslutning fick vi en ögonöppnare genom en demo av Funkify. Det är en gratis plug-in där man kan uppleva en webbplats som webbesökare med olika funktionsvariationer, såsom Blurry Bianca, Trembling Trevor och Dyslexia Dani.

Några intryck från dagen:

Samarbete ger resultat: Med nära samarbete mellan utvecklare, interaktionsdesigner och språkkompetens redan i tidiga skeden bygger man gemensam kunskap, respekt för varandras kompetenser och bättre användbarhet.

Skenande utvecklingstakt:  Tänk dig fem år tillbaka och försök föreställa dig din vardag om fem år. Vi vet egentligen ingenting men huvudtipset är en allt större individanpassning och mer artificiell intelligens.

Sist men inte minst – till glädje för dagens publik…:

Tekniken ersätter inte texten. Väl formulerade texter är tvärtom en förutsättning för nöjda teknikanvändare. Som bonus gynnar de tillgänglighet och sökbarhet!

Skribent: Ulrika Gotthardsson

I samband med årsmötet i Göteborg 20 mars bjöd föreningen in Ylva Byrman, språkkonsult, språkdoktorand vid Göteborgs universitet och känd från radioprogrammet “Språket” i P1. Hon beskriver sitt forskningsarbete så här:

“Att vara både ordförande och sekreterare för samma möte – går det? Det är i alla fall arbetsvardagen för många skattebrottsutredare, som inte bara håller förhör utan också ska producera en text som återger förhöret. Eftersom texten gärna ska vara färdig vid förhörets slut, skriver många utredare under själva förhöret – något som kräver att man skiftar uppmärksamheten mellan samtalet och datorn där man samtidigt försöker formulera en text. Andra talar in sammanfattningar löpande under förhöret och transkriberar sedan sammanfattningen. Ytterligare andra spelar in hela förhöret och använder sedan inspelningen för att skriva en sammanfattning när förhöret är över. Men hur argumenterar utredarna för sina olika val? Och hur kan dokumentationsmetoden påverka själva förhöret?”

Dessa frågor svarade Ylva Byrman på när hon på ett intresseväckande sätt berättade om sin forskning för ett 25-tal åhörare, bland annat från några myndigheter.

Föreningens språkdag ägde rum på Scania i Södertälje den 20 november och bjöd på flera presentationer. Temat för konferensen var terminologi och fackspråk. Ett fyrtiotal språkentusiaster deltog i arrangemanget.

Fler bilder från språkdagen.


Föreningen Språkrådgivning och textvård