Våra seminarier

Termer och begrepp inom funktionsrätt

Hans von Axelson utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions­nedsättning när han förklarar hur olika termer kan användas, deras status samt utmaningar som kan uppstå vid översättningar. Han sätter begreppsanvändningen i ett större perspektiv och beskriver hur vårt sätt att prata och skriva kan påverka implementeringen av Människo­rättsmodellen, som är en central del av konventionen.

Hans von Axelson är jurist med fokus på funktionsrättsfrågor. Han har varit utredare hos myndigheter med ansvar för funktionsrätt. Han har översatt allmänna kommentarer till artiklar i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt suttit som expert i flera statliga utredningar. Idag arbetar han med digital delaktighet på Post- och telestyrelsen.

The X Factor. Könsneutralt språk och nya pronomen: världsläget

I Sverige har vi diskuterat könsneutralt språk och nya pronomen länge, men i andra länder är diskussionen helt ny. Och nu händer det mycket! Föredraget ger exempel på både aktivism och motstånd från nästan alla världens hörn.

Karin Milles är professor i svenska och har länge intresserat sig för feministisk språkaktivism och kopplingen mellan språk och kön. Hon skriver regelbundet i Språktidningen. Just nu är hon mycket intresserad av vilken inverkan AI kommer ha på det svenska språksamhället.

Inkluderande språk

Hur vi benämner andra människor spelar roll i ett demokratiskt samhälle. Men hur vi använder språket så att alla inkluderas och ingen diskrimineras är långt ifrån enkelt och självklart. Ofta behövs texter som riktar sig till stora, brokiga målgrupper där alla ska inkluderas. I denna lunchföreläsning diskuteras hur språket kan bli funktionellt och begripligt för så många som möjligt, utan att vara diskriminerande.

Lena Lind Palicki är språkvetare och arbetar som chef på Språkrådet. Hon har disputerat på en avhandling om myndighetsspråk och har forskat om språkvård, språkdebatter, språkpolitik och feministisk språkplanering.

Effekten av en klarspråksutbildning

I sin magisteruppsats Jättebra, men vad händer nu? En undersökning om effekten av en klar­språksutbildning har Anne Isberg undersökt vilka effekter en klarspråksutbildning har, samt orsakerna till detta resultat. Studien visar att klarspråksutbildning har effekt i form av texter som i högre grad är skrivna med klarspråk. Såväl individuella, kulturella som strukturella faktorer kan förklara resultatet.

Undersökningen visar också att det inte är tillräckligt med en klarspråksutbildning. Det behöver finnas en ledning som styr och stödjer; chefer som efterfrågar och följer upp klar­språk; skrivrutiner, språkliga riktlinjer, stöd och utbildning, samt medarbetare som har kunskap, tid och stöd att driva klarspråksarbetet framåt. Resultatet kan ge insikter om hur klarspråksarbete kan utformas för att få avsedd effekt. Uppsatsen är skriven vid Linné­universitetet våren 2024.

Anne Isberg arbetar som språkvårdare i riksdagen. Hon har tidigare arbetat som kommunikatör med ansvar för klarspråk på Kronofogden. I april 2024 vann Kronofogden Klarspråkskristallen.

Riktlinjer för Talat lätt språk

Hur ska du tala så att folk förstår? Det finns riktlinjer för lättläst och klarspråk, men fram tills nyligen har fokus främst varit på det skrivna språket. Nyligen presenterades en omfattande sammanställning av riktlinjer för ett talat lätt språk av Erasmus+-projektet SELSI (Spoken Easy Language for Social Inclusion). Här kan du få råd om hur du kan få lyssnarens uppmärksamhet, hur du anpassar ditt språk och även hur du gör ljud­inspelningar lättare att ta till sig. Ester Hedberg och Sara Rydin berättar om resultaten och arbetet, där personer med behov av anpassat språk deltog.

Ester Hedberg är journalist i botten och Sara Rydin är språkteknolog. De har båda arbetat med tillgängligt språk i många år, bland annat på Dyslexiförbundet, som var partner i SELSI. Projektet pågick mellan 2022 och 2024, och riktlinjerna finns samlade i en digital skrift och som ett digitalt webbverktyg på www.selsi.eu.

Korp och annan språkteknologisk fauna: Hur man på egen hand kan ta reda på mer om språket

I det här lunchföredraget visar Susanna Karlsson och Aleksandrs Berdicevskis några användbara funktioner ur Språkbankens korpusverktyg Korp. De visar också upp ett par nya verktyg, bland annat Mink, som låter dig göra undersökningar av ditt eget material. Det kommer att finnas tillfälle att ställa frågor både om hur man använder Språkbankens språkteknologiska verktyg och vad man kan vänta sig från Språkbanken framöver.

En selfie, flera —? Pluralböjningar av nyord och användning av s-plural

I det här lunchföredraget berättar jag om en studie som jag gjorde för en kurs i språkkontakt och språkförändring vid Uppsala universitet. Studien fokuserade på användningen av s-plural för att undersöka produktiviteten av den här pluraländelsen i svenska. S-plural har funnits länge i svenska men användningen av det har varit debatterat på senare tid. Undersökningen baserades på enkätsvar om vilken pluraländelse som deltagarna föredrog att använda med ord från Språkrådets nyordslistor.

Satsradning som språkriktighetsfråga: en teoretisk förklaring

Philippe Collberg föreläser för oss om satsradning, en meningskonstruktion som är vanlig bland oerfarna skribenter, och som han undersökte med ett teoretiskt textlingvistiskt fokus i sin avhandling. I sin avhandling diskuterar han satsradning teoretiskt, med fokus på hur betydelse skapas och tolkas i text. Han fokuserar även på bruket av satsradning i gymnasieelevers texter.

Vad gömmer sig bakom texten?

Fjolårets valrörelse präglades av budskap snarare än argumentation.
Valet av ord eller kanske snarare vilken typ av ord stor betydelse får då särskild betydelse. De ord man söker ska samla många människor mot gemensamma mål. Detta är inte olikt strävan vid formuleringar i organisationers värdegrunder. Vad är detta för typ av ord?

Från A till öxla under 500 år: Vad händer efter bokstaven ö?

En presentation om det kommande revideringsarbetet av Svenska Akademiens ordbok, SAOB.

Kan man spendera tid? Språkriktighet och översättningssvenska

Alexander Katourgi berättar om sin nyutkomna bok Svenskan går bananer. Läs mer om boken och Alexander på Lys Förlags webbplats: Svenskan går bananer | Översättningssvenska som syns. Efter föredraget kommer det finnas tid för diskussion. Du som har läst boken i förväg får gärna ta med dina frågor till Alexander och ställa dem på plats.

Internationellt klarspråksarbete

Karin Hansson, språkvårdare på på SCB, berättar om sina erfarenheter från internationellt klarspråksarbete, bl.a. från Sida-finansierade samarbetsprojekt i Burkina Faso, Mali och Somalia. Efter föredraget kommer det finnas tid för diskussion.