Lunchwebbinarieserie om inkluderande språk

Under våren 2025 arrangerar föreningen Språkrådgivning och textvård ett antal lunchwebbi­narier för våra medlemmar på temat inkluderande språk. Varje tillfälle avslutas med en frågestund eller ett samtal. De flesta webbinarier, exklusive frågestunden, spelas in så att de går att se i efterhand.

Seminarielänk mejlas till medlemmar inför varje seminarium.

24 januari kl. 12.00–13.00

Hans von Axelson om begrepp inom funktionsrätt

Hans von Axelson utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions­nedsättning när han förklarar hur olika termer kan användas, deras status samt utmaningar som kan uppstå vid översättningar. Han sätter begreppsanvändningen i ett större perspektiv och beskriver hur vårt sätt att prata och skriva kan påverka implementeringen av Människo­rättsmodellen, som är en central del av konventionen.

Hans von Axelson är jurist med fokus på funktionsrättsfrågor. Han har varit utredare hos myndigheter med ansvar för funktionsrätt. Han har översatt allmänna kommentarer till artiklar i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt suttit som expert i flera statliga utredningar. Idag arbetar han med digital delaktighet på Post- och telestyrelsen.

Hans von Axelsons föredrag finns inspelat och är tillgängligt för medlemmar.

28 februari kl. 12.00–13.00

Karin Milles om könsneutralt språk och nya pronomen

I Sverige har vi diskuterat könsneutralt språk och nya pronomen länge, men i andra länder är diskussionen helt ny. Och nu händer det mycket! Föredraget ger exempel på både aktivism och motstånd från nästan alla världens hörn.

Karin Milles är professor i svenska och har länge intresserat sig för feministisk språkaktivism och kopplingen mellan språk och kön. Hon skriver regelbundet i Språktidningen. Just nu är hon mycket intresserad av vilken inverkan AI kommer ha på det svenska språksamhället.

21 mars kl. 12.00–13.00

Lena Lind Palicki om inkluderande språk

Hur vi benämner andra människor spelar roll i ett demokratiskt samhälle. Men hur vi använder språket så att alla inkluderas och ingen diskrimineras är långt ifrån enkelt och självklart. Ofta behövs texter som riktar sig till stora, brokiga målgrupper där alla ska inkluderas. I denna lunchföreläsning diskuteras hur språket kan bli funktionellt och begripligt för så många som möjligt, utan att vara diskriminerande.

Lena Lind Palicki är språkvetare och arbetar som chef på Språkrådet. Hon har disputerat på en avhandling om myndighetsspråk och har forskat om språkvård, språkdebatter, språkpolitik och feministisk språkplanering.

25 april kl. 12.00–13.00

Anne Isberg om sin undersökning av praktiskt klarspråksarbete

I sin magisteruppsats Jättebra, men vad händer nu? En undersökning om effekten av en klar­språksutbildning har Anne Isberg undersökt vilka effekter en klarspråksutbildning har, samt orsakerna till detta resultat. Studien visar att klarspråksutbildning har effekt i form av texter som i högre grad är skrivna med klarspråk. Såväl individuella, kulturella som strukturella faktorer kan förklara resultatet.

Undersökningen visar också att det inte är tillräckligt med en klarspråksutbildning. Det behöver finnas en ledning som styr och stödjer; chefer som efterfrågar och följer upp klar­språk; skrivrutiner, språkliga riktlinjer, stöd och utbildning, samt medarbetare som har kunskap, tid och stöd att driva klarspråksarbetet framåt. Resultatet kan ge insikter om hur klarspråksarbete kan utformas för att få avsedd effekt. Uppsatsen är skriven vid Linné­universitetet våren 2024.

Anne Isberg arbetar som språkvårdare i riksdagen. Hon har tidigare arbetat som kommunikatör med ansvar för klarspråk på Kronofogden. I april 2024 vann Kronofogden Klarspråkskristallen.

16 maj kl. 12.00–13.00

Sara Rydin och Ester Hedberg om riktlinjer för Talat lätt språk

Hur ska du tala så att folk förstår? Det finns riktlinjer för lättläst och klarspråk, men fram tills nyligen har fokus främst varit på det skrivna språket. Nyligen presenterades SELSI en omfattande sammanställning av riktlinjer för ett talat lätt språk. Här kan du få råd om hur du kan få lyssnarens uppmärksamhet, hur du anpassar ditt språk och även hur du gör ljud­inspelningar lättare att ta till sig. Ester Hedberg och Sara Rydin berättar om resultaten och arbetet, där personer med behov av anpassat språk deltog.

SELSI står för Spoken Easy Language for Social Inclusion. Det var ett Erasmus+ projektet SELSI som pågick mellan 2022 och 2024. Riktlinjerna finns samlade i en skrift (pdf), men också som ett digitalt webbverktyg på www.selsi.eu.

Ester Hedberg är journalist i botten och Sara Rydin är språkteknolog. De har båda arbetat med tillgängligt språk i många år, bland annat på Dyslexiförbundet som var partner i SELSI.