03 10 2022
Program för konferensen
Program för Konferensen Språk och demokrati
fredag 25 november 2022
09.30 Registrering och morgonkaffe
10.00 Välkommen
Hur, vad och varför denna dag!
Alexander Katourgi, Föreningen Språkrådgivning och textvård
Klarspråk och demokrati går hand i hand
Arbetet med klarspråk började under 1960-talet. Det var ett årtionde som startade flera olika demokratiseringsprocesser i vårt land. Här får vi veta mer om klarspråkets historiska utveckling, om språklagen och var klarspråket är idag.
Ingrid Olsson, Språkrådet
Lättläst svenska är demokrati!
Det började med en lättläst version av en bok som blivit en kontroversiell film och värderingen att alla ska ha tillgång till kultur. Presentationen handlar om utvecklingen av lättläst svenska i litteratur, nyheter och samhällsinformation, och hur det är med lättläst idag.
Ulla Bohman, Boarve konsult
Vad gömmer sig bakom texten?
Årets valrörelse präglades av budskap snarare än argumentation.
Valet av ord eller kanske snarare vilken typ av ord stor betydelse får då särskild betydelse. De ord man söker ska samla många människor mot gemensamma mål. Detta är inte olikt strävan vid formuleringar i organisationers värdegrunder.
Vad är detta för typ av ord?
Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet
12.00–13.00 Vegetarisk lunch
13.00 Demokratisk mottagaranpassning
Alla har samma demokratiska rätt att förstå viktig samhällsinformation.
Många mottagare hindras av ett krångligt och otillgängligt språk som har sändarens perspektiv. Det är inte demokrati. Jönköpings kommun har genomfört ett webbtextprojekt om demokratisk mottagaranpassning tillsammans med faktiska mottagare. Emelie berättar i sin presentation om viktiga erfarenheter från projektet och visar konkreta exempel på hur den demokratiska rätten att förstå kan förverkligas i en offentlig verksamhet.
Emelie Fjertorp, Fjera AB
Vad gör nyheter på TV lätta att begripa?
Nyhetsjournalistikens viktigaste uppgift är att berätta och förklara för mottagaren om vad som sker i omvärlden. Den kunskapen är nödvändig när vi ska rösta eller på andra sätt delta i demokratiska processer. Många av oss konsumerar nyheter via tv eller olika play-kanaler, men det här audiovisuella innehållet är inte tillgängligt för alla. En del använder därför tjänster som syntolkning, teckenspråkstolkning, undertextning eller uppläst textremsa. Andra kan behöva att själva innehållet blir mer begripligt. Då behöver vi ta hänsyn till både ljud och bild, och hur dessa samverkar i en dynamisk miljö.
Ester Hedberg, Dyslexiförbundet
Begripliga domar
Det juridiska språket är ofta krångligt och många människor har svårt att förstå vad som står i en domstolstext. I en demokrati är det viktigt att medborgarna har förtroende för domstolarna. Därför måste också domarna vara begripliga. Domstolarna har arbetat mycket med begriplighet de senaste decenniet. I presentationen får vi veta hur begripliga domar och demokrati hänger ihop, vad som har varit svårt och vad som har förändrats.
Karin Påle-Bartes, Södertörns tingsrätt
Floskler – snart förstår ingen vad som sägs!
Floskler betyder tomma, innehållslösa ord eller uttryck som ofta används
för att skyla över konflikter och kamouflera okunskap, eller att få saker att låta viktigare än vad de är.
Gör floskler att ingen längre förstår vad som sägs?
Fredrik Kullberg, journalist och författare
–16.00 Vad har vi lärt oss idag?
Alexander Katourgi summerar dagen
Läs mer om dagens alla talare här!
Har du inte anmält dig till konferensen än? Anmäl dig här senast den 17 november!
Nu är det dags att anmäla sig till höstens mest intressanta konferens!
Föreningen Språkrådgivning och textvård bjuder in till konferensen Språk och demokrati
Fredag 25 november i Stockholm
Jobbar du med språk?
Är du intresserad av språk?
Vill du lära dig mer om hur vi använder språket?
Då ska du anmäla dig till konferensen Språk och demokrati. Anmäl dig här!
Dagen innehåller bland annat detta:
- Klarspråk och demokrati går hand i hand
- Lättläst svenska är demokrati
- Vad gömmer sig bakom texten?
- Vad gör nyheter lätta att begripa?
- Demokratisk mottagaranpassning
- Floskler – snart förstår ingen vad som sägs!
Medverkar gör bland andra:
- Alexander Katourgi, doktorand vid Lunds universitet
- Ingrid Olsson, Språkrådet
- Ulla Bohman, Boarve konsult
- Gunilla Almström Persson, forskare och lärare vid Stockholms universitet
- Ester Hedberg, journalist och språkrådgivare Dyslexiförbundet
- Emelie Fjertorp, skribent och språkkonsult Fjera AB
- Fredrik Kullberg, författare och journalist
Hela programmet hittar du här!
Praktisk information
När: Fredag 25 november 2022, klockan 09.30–16.00
Var: Lustikulla konferens, Liljeholmsvägen 18 i Stockholm
Så här hittar du till konferenslokalen: https://lustikulla.se/index.php/hitta
Tunnelbana/Tvärbana: Liljeholmen
Ta utgången mot tvärbanan (se skyltar i tunnelbanan).
Korsa spåren och följ vägen till vänster (du är nu på Liljeholmsvägen).
Nere vid T-korsningen går du över vägen och fortsätter till höger.
Lustikulla ligger i det gula tegelhuset på vänster sida.
Kostnad: 325 kronor för dig som är medlem i Föreningen Språkrådgivning och textvård
500 kronor för dig som inte är medlem
I konferensavgiften ingår förmiddagskaffe med macka samt vegetarisk lunchwrap med dryck och kaffe. Bra pris – eller hur?
Skynda dig att anmäla dig här!
Sista anmälningsdag är 17 november och platserna är begränsade!
Har du frågor? Hör av dig till info@sprakradgivning.se
VÄLKOMMEN!
28 01 2021
Välkommen till våra digitala träffar 2021
Välkommen till våra digitala träffar!
I februari 2021 håller föreningen Språkrådgivning och textvård sina första digitala träffar för medlemmar och andra intresserade. Vi möts på Zoom under en lunch och en kväll och lyssnar till föredragshållare och diskuterar. Temat tar vid där textvårdsdagen 2019 slutade – Flerspråkighet och textvård på andra språk än svenska.
Träffarna är gratis och öppna för både medlemmar och andra intresserade. Bjud gärna in kollegor och vänner, men anmäl dig snart eftersom antalet platser är begränsat!
- Tisdag 9 februari, kl. 12.00–13.00: Alexander Katourgi – Kan man spendera tid? Språkriktighet och översättningssvenska
Alexander Katourgi berättar om sin nyutkomna bok Svenskan går bananer. Läs mer om boken och Alexander på Lys Förlag sida. Efter föredraget kommer det finnas tid för diskussion. Du som har läst boken i förväg får gärna ta med dina frågor till Alexander och ställa dem på plats.
Tips! Du som medlem i föreningen eller deltagare på den digitala träffen får rabatt på boken när du köper den direkt från förlaget. Ange koden TEXT CARE när du köper boken så får du den för 149 kr (ord. pris 179 kr). - Torsdag 11 februari, kl. 19.00–20.00: Karin Hansson – Internationellt klarspråksarbete
Karin Hansson, språkvårdare på SCB, berättar som sina erfarenheter från internationellt klarspråksarbete, bl.a. från Sida-finansierade samarbetsprojekt i Burkina Faso, Mali och Somalia. Efter föredraget kommer det att finnas tid för diskussion.
Hur går det till? Vi kommer att träffas på Zoom och alla som anmäler sig får en länk till Zoom-mötena via e-post några dagar i förväg. Kom ihåg att i anmälan ange den e-postadress som du vill ha länken skickad till. Du som har anmält dig kommer även att få tillgång till inspelningar som är tillgängliga ungefär en månad efteråt.
Anmäl dig här! Anmälan är öppen fram tills 8 februari och antalet platser per tillfälle är begränsat. Anmälan är inte bindande men säg gärna till om du får förhinder.
Har du frågor? Hör av dig till info@sprakradgivning.se.
Välkommen till föreningen Språkrådgivning och textvårds årsmöte 2020!
Välkommen till årsmötet 2020! Vi ses lördag den 14 mars i lokalen Bullerbyn på Karlavägen 100 i Stockholm. I år bjuder vi på ett föredrag om internationellt klarspråksarbete med Karin Hansson, språkvårdare på SCB, och efterföljande diskussioner innan vi sätter igång med årsmötet. Föredraget är öppet även för dig som inte är medlem. Oavsett om du är medlem eller inte vill vi ha din anmälan till info@sprakradgivning.se senast den 11 mars. Dagen är gratis för alla men du betalar för lunchen om du vill vara med på den.
Program
12.00 Lunch på Klang Market, Karlaplan
13.30 Föredrag om internationellt klarspråksarbete med Karin Hansson (SCB) på Karlavägen 100
14.30 Fika
15.00–16.00 Årsmöte (endast för medlemmar)
Anmälan
Anmäl dig senast 11 mars genom att skicka ett mejl till info@sprakradgivning.se och uppge:
● namn
● om du vill vara med på lunchen eller enbart föredrag och årsmöte
● eventuell specialkost till fikat.
Motioner
Har du en motion till årsmötet? Skicka den till info@sprakradgivning.se senast den 2 mars!
Väl mött! /Styrelsen
Välkommen till Föreningen Språkrådgivning och textvårds språkdag 2019 i Göteborg!
Lördag den 7 december anordnar föreningen en eftermiddag med temat flerspråkighet på Handelshögskolan i Göteborg. Ni kommer bland annat att få lyssna till Sofia Malmgård och Morena Azbel Schmidt som pratar om sin helt nya bok Sveriges språkflora – Handbok för flerspråkigt samhälle och Irene Elmerot som berättar om kollokationer. Utöver det så klart även mingel, fika och massa diskussioner om språk. Fler programpunkter tillkommer!
När? Lördag den 7 december. Lunch för den som vill 11.30, program 13.00–17.00.
Var? Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg. Lunch Kafé Röhsska museet, Vasagatan 37–39.
Vad kostar det? Språkdagen är gratis för medlemmar. Den som vill vara med på lunchen betalar för den. Deltagaravgift är 350 kr för icke-medlemmar och 150 kr för studenter som inte är medlemmar. Tips! Bli medlem senast 7 december och gå gratis på språkdagen. Läs mer och fyll i en medlemsansökan.
Anmäl dig senast 2 december via detta formulär (öppnas i ny flik).
Frågor? Mejla info@sprakradgivning.se.
Lördagen den 10 november ses vi på Stockholms universitet för en halvdag med intressanta talare på temat ”Språk i förändring”. Utöver det blir det som vanligt mingel, fika och massa diskussioner om språk.
Program
Kl. 11.30 Lunch för den som vill och har möjlighet. Lunchen är frivillig och betalas separat av varje deltagare.
12.45 Samling utanför föreläsningslokal A5137 (A-huset, plan 5).
13.00-13.05 Föreningens ordförande Mia Jensen hälsar välkommen och presenterar föreningen.
13.05–13.45. Ester Hedberg och Torbjörn Lundgren, Begriplig text, berättar om arbetet med projektet.
13.55–14.40 Hanna Sofia Rehnberg, Södertörns Högskola: ”Med en självständig redaktion av tjänstemän” – offentliga organisationer som nyhetsproducenter.
14.40–15.10 Fika och mingel
15.10–15.55 Mats Johansson, TT-språket: Nyhetsspråket under press.
15.55–16.00 Avslutning
Här hittar du hela programmet och information om föreläsarna (PDF, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster).
Kostnad
- 0 kr för dig som är medlem eller ansökte om medlemskap senast den 30 september i år.
- 150 kr för dig som är student men inte är medlem.
- 350 kr för alla andra.
Anmälan
Senast den 4 november via detta formulär (öppnas i ny flik) .
08 09 2018
Årets språkdag – första programpunkten klar
Hanna-Sofia Rehnberg är en av gästerna på språkdagen den 10 november. Hennes föredrag handlar om de förändrade gränserna mellan journalister och kommunikatörer.
I år ses vi på Stockholms universitet lördag den 10 november. Det blir intressanta talare på temat ”Språk i förändring”, mingel, fika och massa diskussioner om språk.
Schemat för dagen är inte helt färdigt, men vi startar med lunch vid 11.30 och håller på till ungefär kl 16.00.
Vi kan stolt berätta att vår första bokade föredragshållare är Hanna-Sofia Rehnberg, språkvetare, lektor i journalistik och forskare vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola. Hanna-Sofia läste även den allra första omgången av kursen Språkrådgivning och textvård i Växjö 2008.
Hennes föredrag delar titel med det pågående forskningsprojekt som hon bedriver tillsammans med Maria Grafström, organisationsvetare och docent i företagsekonomi:
Med en självständig redaktion av tjänstemän – offentliga organisationer som nyhetsproducenter
I det nya medielandskapet tar företag och offentliga myndigheter allt oftare rollen som nyhetsproducenter. Hur påverkar det synen på journalistik och strategisk kommunikation – och gränsen däremellan? Vi undersöker genrer, språkbruk och identiteter i omvandling genom en fallstudie av Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VGRfokus, som vi följt sedan lanseringen hösten 2017.
Resterande programpunkter är fortfarande under förhandling men vi vågar lova er ett spännande, aktuellt och roligt program som har något för alla.
Språkdagen är som vanligt gratis för medlemmar! Ni betalar bara om ni vill vara med på språklunchen innan.
Tips! Dagen innan, fredag 9 november, håller föreningen Examinerade Språkkonsulter i Svenska (ESS) sin höstkonferens i Stockholm och den är också öppen för alla. Ni som ändå tänkt resa till Stockholm eller som är riktigt konferenssugna kan alltså boka in ett tvådagarsprogram! Läs mer om konferensen på ESS webbplats.
Föreningens styrelsemedlem Mikael Berger rapporterar från årets Forum för Textforskning, som gick av stapeln i Lund den 7 och 8 juni.
Jämfört med fjolårets FoT hade årets FoT inte lika mycket klarspråksforskning att bjuda på. I programmet fanns endast ett bidrag som uttryckligen lade fokus på klarspråk (dvs. vårdat, enkelt och begripligt språk). Mer utrymme fick istället allmänna textforskningsbidrag och bidrag med fokus på didaktik och/eller översättning (se programmet här).
Å andra sidan ska man väl inte klaga, om man är intresserad av textforskning generellt. Allmän textforskning tenderar ju att bli relevant även för klarspråksforskningen. Lägg även till att det faktiskt var ganska snålt med didaktik- och översättningsbidrag vid fjolårets FoT, så det är väl inte mer än rätt att dessa ämnen nu fick mer utrymme.
Ett klarspråkbidrag, alltså… Det gavs av Claes Ohlson, som för övrigt, tillsammans med Astrid Skoglund, numera är kursansvarig för kursen Språkrådgivning och textvård vid Linnéuniversitetet.
Ohlssons FoT-bidrag hade rubriken Klarspråk som nyspråk? En explorativ diskussion om förhållandet mellan forskning och praxis, och som den något hemlighetsfulla rubriken antyder var föredraget ”workshop-betonat”. Det vill säga att Ohlsson gärna ville föra en öppen diskussion om inriktningar för framtida klarspråksforskning. Vad han menade med uttrycket Klarspråk som nyspråk återkommer jag till.
Ohlssons primära utgångspunkt var att Göteborgs kommuns kommunikatörer har fått skarp kritik – kommunikatörer kostar för mycket! (länk till kritiken här). Denna konflikt, eller kritik, ville Ohlson framhäva, eftersom den väcker intressanta frågor, bland annat denna:
Hur kan vi förstå klarspråk i förhållande till nya ideal, såsom effektivisering av myndighetsorganisationer i linje med så kallat New Public Management-ideal, och nya arbetsformer?
Ohlsson föreslog sedan några ingångar för framtida klarspråksforskningen genom att peka ut vad andra, utanför språkvetenskapen, har undersökt (se exempellista nedan). Hans huvudpoäng var denna: tvärvetenskapliga projekt är ett måste om vi ska kunna komma vidare med klarspråksforskningen. Lite provokativt, kan jag tycka, men poängen är intressant icke desto mindre.
Vad har andra undersökt?
– myndigheters uppgifter/uppdrag (förvaltningsforskning)
– principer för kommunikation (kommunikationsforskning)
– effekter av New public management för organisationer (förvaltningsforskning)
Ohlssons framhäver alltså att den språkvetenskapligt inrutade klarspråksforskningen behöver förenas med annan typ av forskning, såsom kommunikationsforskning eller förvaltningsforskning. Han hävdar nämligen att det kan leda till djupare insikter vad gäller, exempelvis eventuella motsättningar mellan klarspråk som idé och klarspråk som praktik. Ett tvärspråkligt projekt kan blottlägga motsättningarna och – här kommer slutklämmen – hur klarspråk används som verktyg inom New Public Management-diskurs snarare än ett verktyg för demokratisering…
Med andra ord:
Klarspråk blir kanske ett styrmedel – det vill säga klarspråk blir ett nyspråk – snarare än ett verktyg för demokrati.
06 10 2017
En dag med text i det digitala landskapet
Idag har jag varit på konferens anordnad av ESS, Examinerade språkkonsulter. Föreningens medlemmar är just personer vars utbildning är just språkkonsultprogrammet – men en sådan kombokompetens som jag får ändå vara med på den matnyttiga konferensen.
Superbra ordnad konferens och en god och nyfiken stämning, trots att lokalen var fylld till bristningsgränsen (jag tror det var 120 pers) och toalettköerna blev långa!
Under dagen har vi fått lyssna till en rad föreläsare med anknytning just till texter i den digitala världen. Vi har sett och fått veta mer om arbetet bakom chattbotar (automatiska chattfunktioner), som kan avlasta kundsupporten med standardärenden. Vi har fått ta del av framtidsspaningar, både med avseende på teknik och användarbeteende. Som avslutning fick vi en ögonöppnare genom en demo av Funkify. Det är en gratis plug-in där man kan uppleva en webbplats som webbesökare med olika funktionsvariationer, såsom Blurry Bianca, Trembling Trevor och Dyslexia Dani.
Några intryck från dagen:
Samarbete ger resultat: Med nära samarbete mellan utvecklare, interaktionsdesigner och språkkompetens redan i tidiga skeden bygger man gemensam kunskap, respekt för varandras kompetenser och bättre användbarhet.
Skenande utvecklingstakt: Tänk dig fem år tillbaka och försök föreställa dig din vardag om fem år. Vi vet egentligen ingenting men huvudtipset är en allt större individanpassning och mer artificiell intelligens.
Sist men inte minst – till glädje för dagens publik…:
Tekniken ersätter inte texten. Väl formulerade texter är tvärtom en förutsättning för nöjda teknikanvändare. Som bonus gynnar de tillgänglighet och sökbarhet!
Skribent: Ulrika Gotthardsson
Märkte du när det hände? När den lilla frågan om bekräftelse eller hur? gick över till att bli själva bekräftelsen (ja), eller hur. Jag minns i alla fall första gången jag hörde det, och hur konstigt jag tyckte det lät. Vi brukade ju säga:
– Så trevligt vi hade, eller hur?
– Jaa, jag håller med.
Nu låter det:
– Så trevligt vi hade.
– Eller hur.
Jag minns också första gången jag hörde någon säga: Jag stör mig på. Det var en femåring som sa så för ungefär trettio år sedan. Barnspråk, tänkte jag. Men nu säger nästa ingen att något är störande eller att man blir störd av något. Det barnsliga var helt enkelt en innovation.
Ett ord som jag stör mig på (!) är ’påkommen’. Det låter som ett hittepåord, som något man säger när man inte kommer ihåg ertappad, tagen på bar gärning eller avslöjad. Men vem bryr sig (bryr sig om det, som vi skulle sagt förr). Ordet finns och används ideligen. Så när kommer verbet påkomma?
Skribent: Eva Bäckström
