03 10 2022
Program för konferensen
Program för Konferensen Språk och demokrati
fredag 25 november 2022
09.30 Registrering och morgonkaffe
10.00 Välkommen
Hur, vad och varför denna dag!
Alexander Katourgi, Föreningen Språkrådgivning och textvård
Klarspråk och demokrati går hand i hand
Arbetet med klarspråk började under 1960-talet. Det var ett årtionde som startade flera olika demokratiseringsprocesser i vårt land. Här får vi veta mer om klarspråkets historiska utveckling, om språklagen och var klarspråket är idag.
Ingrid Olsson, Språkrådet
Lättläst svenska är demokrati!
Det började med en lättläst version av en bok som blivit en kontroversiell film och värderingen att alla ska ha tillgång till kultur. Presentationen handlar om utvecklingen av lättläst svenska i litteratur, nyheter och samhällsinformation, och hur det är med lättläst idag.
Ulla Bohman, Boarve konsult
Vad gömmer sig bakom texten?
Årets valrörelse präglades av budskap snarare än argumentation.
Valet av ord eller kanske snarare vilken typ av ord stor betydelse får då särskild betydelse. De ord man söker ska samla många människor mot gemensamma mål. Detta är inte olikt strävan vid formuleringar i organisationers värdegrunder.
Vad är detta för typ av ord?
Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet
12.00–13.00 Vegetarisk lunch
13.00 Demokratisk mottagaranpassning
Alla har samma demokratiska rätt att förstå viktig samhällsinformation.
Många mottagare hindras av ett krångligt och otillgängligt språk som har sändarens perspektiv. Det är inte demokrati. Jönköpings kommun har genomfört ett webbtextprojekt om demokratisk mottagaranpassning tillsammans med faktiska mottagare. Emelie berättar i sin presentation om viktiga erfarenheter från projektet och visar konkreta exempel på hur den demokratiska rätten att förstå kan förverkligas i en offentlig verksamhet.
Emelie Fjertorp, Fjera AB
Vad gör nyheter på TV lätta att begripa?
Nyhetsjournalistikens viktigaste uppgift är att berätta och förklara för mottagaren om vad som sker i omvärlden. Den kunskapen är nödvändig när vi ska rösta eller på andra sätt delta i demokratiska processer. Många av oss konsumerar nyheter via tv eller olika play-kanaler, men det här audiovisuella innehållet är inte tillgängligt för alla. En del använder därför tjänster som syntolkning, teckenspråkstolkning, undertextning eller uppläst textremsa. Andra kan behöva att själva innehållet blir mer begripligt. Då behöver vi ta hänsyn till både ljud och bild, och hur dessa samverkar i en dynamisk miljö.
Ester Hedberg, Dyslexiförbundet
Begripliga domar
Det juridiska språket är ofta krångligt och många människor har svårt att förstå vad som står i en domstolstext. I en demokrati är det viktigt att medborgarna har förtroende för domstolarna. Därför måste också domarna vara begripliga. Domstolarna har arbetat mycket med begriplighet de senaste decenniet. I presentationen får vi veta hur begripliga domar och demokrati hänger ihop, vad som har varit svårt och vad som har förändrats.
Karin Påle-Bartes, Södertörns tingsrätt
Floskler – snart förstår ingen vad som sägs!
Floskler betyder tomma, innehållslösa ord eller uttryck som ofta används
för att skyla över konflikter och kamouflera okunskap, eller att få saker att låta viktigare än vad de är.
Gör floskler att ingen längre förstår vad som sägs?
Fredrik Kullberg, journalist och författare
–16.00 Vad har vi lärt oss idag?
Alexander Katourgi summerar dagen
Läs mer om dagens alla talare här!
Har du inte anmält dig till konferensen än? Anmäl dig här senast den 17 november!
Nu är det dags att anmäla sig till höstens mest intressanta konferens!
Föreningen Språkrådgivning och textvård bjuder in till konferensen Språk och demokrati
Fredag 25 november i Stockholm
Jobbar du med språk?
Är du intresserad av språk?
Vill du lära dig mer om hur vi använder språket?
Då ska du anmäla dig till konferensen Språk och demokrati. Anmäl dig här!
Dagen innehåller bland annat detta:
- Klarspråk och demokrati går hand i hand
- Lättläst svenska är demokrati
- Vad gömmer sig bakom texten?
- Vad gör nyheter lätta att begripa?
- Demokratisk mottagaranpassning
- Floskler – snart förstår ingen vad som sägs!
Medverkar gör bland andra:
- Alexander Katourgi, doktorand vid Lunds universitet
- Ingrid Olsson, Språkrådet
- Ulla Bohman, Boarve konsult
- Gunilla Almström Persson, forskare och lärare vid Stockholms universitet
- Ester Hedberg, journalist och språkrådgivare Dyslexiförbundet
- Emelie Fjertorp, skribent och språkkonsult Fjera AB
- Fredrik Kullberg, författare och journalist
Hela programmet hittar du här!
Praktisk information
När: Fredag 25 november 2022, klockan 09.30–16.00
Var: Lustikulla konferens, Liljeholmsvägen 18 i Stockholm
Så här hittar du till konferenslokalen: https://lustikulla.se/index.php/hitta
Tunnelbana/Tvärbana: Liljeholmen
Ta utgången mot tvärbanan (se skyltar i tunnelbanan).
Korsa spåren och följ vägen till vänster (du är nu på Liljeholmsvägen).
Nere vid T-korsningen går du över vägen och fortsätter till höger.
Lustikulla ligger i det gula tegelhuset på vänster sida.
Kostnad: 325 kronor för dig som är medlem i Föreningen Språkrådgivning och textvård
500 kronor för dig som inte är medlem
I konferensavgiften ingår förmiddagskaffe med macka samt vegetarisk lunchwrap med dryck och kaffe. Bra pris – eller hur?
Skynda dig att anmäla dig här!
Sista anmälningsdag är 17 november och platserna är begränsade!
Har du frågor? Hör av dig till info@sprakradgivning.se
VÄLKOMMEN!
Föreningens styrelsemedlem Mikael Berger rapporterar från årets Forum för Textforskning, som gick av stapeln i Lund den 7 och 8 juni.
Jämfört med fjolårets FoT hade årets FoT inte lika mycket klarspråksforskning att bjuda på. I programmet fanns endast ett bidrag som uttryckligen lade fokus på klarspråk (dvs. vårdat, enkelt och begripligt språk). Mer utrymme fick istället allmänna textforskningsbidrag och bidrag med fokus på didaktik och/eller översättning (se programmet här).
Å andra sidan ska man väl inte klaga, om man är intresserad av textforskning generellt. Allmän textforskning tenderar ju att bli relevant även för klarspråksforskningen. Lägg även till att det faktiskt var ganska snålt med didaktik- och översättningsbidrag vid fjolårets FoT, så det är väl inte mer än rätt att dessa ämnen nu fick mer utrymme.
Ett klarspråkbidrag, alltså… Det gavs av Claes Ohlson, som för övrigt, tillsammans med Astrid Skoglund, numera är kursansvarig för kursen Språkrådgivning och textvård vid Linnéuniversitetet.
Ohlssons FoT-bidrag hade rubriken Klarspråk som nyspråk? En explorativ diskussion om förhållandet mellan forskning och praxis, och som den något hemlighetsfulla rubriken antyder var föredraget ”workshop-betonat”. Det vill säga att Ohlsson gärna ville föra en öppen diskussion om inriktningar för framtida klarspråksforskning. Vad han menade med uttrycket Klarspråk som nyspråk återkommer jag till.
Ohlssons primära utgångspunkt var att Göteborgs kommuns kommunikatörer har fått skarp kritik – kommunikatörer kostar för mycket! (länk till kritiken här). Denna konflikt, eller kritik, ville Ohlson framhäva, eftersom den väcker intressanta frågor, bland annat denna:
Hur kan vi förstå klarspråk i förhållande till nya ideal, såsom effektivisering av myndighetsorganisationer i linje med så kallat New Public Management-ideal, och nya arbetsformer?
Ohlsson föreslog sedan några ingångar för framtida klarspråksforskningen genom att peka ut vad andra, utanför språkvetenskapen, har undersökt (se exempellista nedan). Hans huvudpoäng var denna: tvärvetenskapliga projekt är ett måste om vi ska kunna komma vidare med klarspråksforskningen. Lite provokativt, kan jag tycka, men poängen är intressant icke desto mindre.
Vad har andra undersökt?
– myndigheters uppgifter/uppdrag (förvaltningsforskning)
– principer för kommunikation (kommunikationsforskning)
– effekter av New public management för organisationer (förvaltningsforskning)
Ohlssons framhäver alltså att den språkvetenskapligt inrutade klarspråksforskningen behöver förenas med annan typ av forskning, såsom kommunikationsforskning eller förvaltningsforskning. Han hävdar nämligen att det kan leda till djupare insikter vad gäller, exempelvis eventuella motsättningar mellan klarspråk som idé och klarspråk som praktik. Ett tvärspråkligt projekt kan blottlägga motsättningarna och – här kommer slutklämmen – hur klarspråk används som verktyg inom New Public Management-diskurs snarare än ett verktyg för demokratisering…
Med andra ord:
Klarspråk blir kanske ett styrmedel – det vill säga klarspråk blir ett nyspråk – snarare än ett verktyg för demokrati.
Märkte du när det hände? När den lilla frågan om bekräftelse eller hur? gick över till att bli själva bekräftelsen (ja), eller hur. Jag minns i alla fall första gången jag hörde det, och hur konstigt jag tyckte det lät. Vi brukade ju säga:
– Så trevligt vi hade, eller hur?
– Jaa, jag håller med.
Nu låter det:
– Så trevligt vi hade.
– Eller hur.
Jag minns också första gången jag hörde någon säga: Jag stör mig på. Det var en femåring som sa så för ungefär trettio år sedan. Barnspråk, tänkte jag. Men nu säger nästa ingen att något är störande eller att man blir störd av något. Det barnsliga var helt enkelt en innovation.
Ett ord som jag stör mig på (!) är ’påkommen’. Det låter som ett hittepåord, som något man säger när man inte kommer ihåg ertappad, tagen på bar gärning eller avslöjad. Men vem bryr sig (bryr sig om det, som vi skulle sagt förr). Ordet finns och används ideligen. Så när kommer verbet påkomma?
Skribent: Eva Bäckström