Nordterm 2017 – om teckentolkning, e-hälsa och användaranpassning – Föreningen Språkrådgivning och textvård

Årets upplaga av den nordiska termkonferensen Nordterm hölls i norska Kongsberg och hade temat ”Vilka är användarna av terminologiska resurser – och hur nåt vi ut till dem?”. Temat gick som en röd tråd genom det mastiga programmets 22 föredrag, även om ämnena och talarna skilde sig på många andra sätt. Utöver representanter från de nordiska länderna fanns även deltagare från Grönland och Sápmi.

Alla föredrag hölls på danska, norska och svenska och i år teckentolkades dessutom alla talare till danskt, norskt och svenskt teckenspråk. Jag uppskattar verkligen att få höra och se de skandinaviska språken och inse till hur stor grad vi kan förstå varandra utan att använda engelska. De otroligt skickliga tolkarna imponerade också stort på mig och även om jag förstod väldigt lite var det väldigt häftigt att se på. Något som var nytt för mig var att det är större skillnad mellan de skandinaviska teckenspråken än mellan de skandinaviska talspråken, vilket NRK:s Paul Richard Peterson påpekade i sitt upplysande och underhållande föredrag om teckentermer och svårigheten i att dokumentera dem.

Utöver användarna var en annan röd tråd terminologi inom hälsosektorn och särskilt området e-hälsa som är på tapeten just nu. Vi fick höra exempel på pågående arbete med standardisering och klassifikation av begrepp inom vård och hälsa i Norge, Finland och Danmark. Användarna av terminologin på området är både de som utvecklar IT-systemen, vårdpersonalen som ska hitta rätt information lätt och patienterna som behöver en konsekvent och begriplig patientinformation.

Ett intressant exempel på detta är den danska Sundhedsplatformen som Asta Høy och Louise Bie Larsen berättade om. I arbetet med plattformen har man kombinerat terminologiarbete och klarspråk för att ta fram mer allmänspråkliga benämningar så att patienterna bättre ska förstå informationen om den egna hälsan. Exempel på principer som man arbetar efter är språklig korrekthet, låga lix-tal och terminologisk konsekvens. Hur det har fungerat i praktiken hann inte beröras, men det vore väldigt intressant att veta mer eftersom terminologisk konsekvens och klarspråk inte nödvändigtvis är lätt att förena i alla typer av texter.

Behovet av att anpassa terminologin till olika användargrupper är något som vi terminologer på Scania länge har sett och velat tillgodose men inte kunnat fullt ut på grund av begränsningar i system och struktur. Det vi nu har gjort är att vi har tagit fram en ny struktur för termhanteringsverktyget Scania Lexicon som möjliggör diversifiering och användaranpassning utan att rucka på våra principer om ett konsekvent språkbruk i Scanias information.

Vilka användarna är och hur vi har tänkt göra för att tillgodose deras behov visade jag och mina kollegor Henrik Karlsson, Kerstin Lindmark och Niklas Jonsson under Nordterms första dag. Bland annat berättade Niklas och Kerstin om varför vi behöver kunna skilja på termer till förare och mekaniker och hur den indelningen kommer att speglas i Scania Lexicon. Trots att vi var sist ut på en späckad dag och en spännande gruvutflykt stundade när vi var klara verkade många ha uppskattat föredraget och vi var själva nöjda med vår gemensamma insats.

Efter vårt föredrag kunde vi pusta ut och svalka oss i ett trångt och bullrigt gruvtåg som tog oss två kilometer in och 300 meter ner i Kongsbergs gamla silvergruva. En minnesvärd om än obekväm tur!

Ett i mitt tycke intressant perspektiv på terminologiarbetet kom fram under TNC:s Henrik Nilssons föredrag om förtroende. Det handlade både om förtroende mellan terminolog och sakkunnig och om förtroendet mellan människa och maskin, eller ännu mer specifikt mellan användare och termbank.

Förtroendet för termbanken är i allra högsta grad relevant i min verksamhet där Scania Lexicon idag har ett allmänt starkt förtroende på företaget. Mycket tack vare många år av systematiskt terminologiarbete och intern marknadsföring, men samtidigt är det inte något som vi terminologer kan ta för givet utan som kräver ständig utveckling och underhåll för att upprätthålla.

Som terminolog fick jag med mig många insikter om hur lik situationen ändå är för oss terminologer oavsett vilken typ av termer och användare vi har. Förutsättningarna på en myndighet, en EU-översättningsenhet eller ett stort företag kan vara vitt skilda, men behovet (eller snarare de många olika behoven) av en kvalitetssäkrad och konsekvent terminologi är detsamma för oss alla. Och det är just de gemensamma utmaningarna och frågeställningarna ihop med det gemensamma nördiga intresset för terminologi som gör Nordterm till en fantastisk församling att delta i.

Något som jag tar med mig i egenskap av eventansvarig i föreningen Språkrådgivning och textvård är den goda idén att ha ett panelsamtal som ger variation mellan föredragen och som ger både panelen och åhörarna en chans att diskutera och ta upp frågor som inte berörs under föredragen. Kanske kan vi få till stånd ett sådant samtal redan i höst!

Slutligen vill jag tacka norska Språkrådet för en välarrangerad och väldigt givande konferens. Stafettpinnen (i form av Nordterm-paraplyet) har tagits över av Danmark vilket innebär att Nordterm 2019 mest troligt kommer att arrangeras i Köpenhamn, även om vi är flera som hoppas på att det finns en chans att Nordens terminologer samlas på Grönland nästa gång.