Program för konferensen

Program för Konferensen Språk och demokrati
fredag 25 november 2022

09.30 Registrering och morgonkaffe

 

10.00 Välkommen

Hur, vad och varför denna dag!

Alexander Katourgi, Föreningen Språkrådgivning och textvård

Klarspråk och demokrati går hand i hand

Arbetet med klarspråk började under 1960-talet. Det var ett årtionde som startade flera olika demokratiseringsprocesser i vårt land. Här får vi veta mer om klarspråkets historiska utveckling, om språklagen och var klarspråket är idag.
Ingrid Olsson, Språkrådet

Lättläst svenska är demokrati!

Det började med en lättläst version av en bok som blivit en kontroversiell film och värderingen att alla ska ha tillgång till kultur. Presentationen handlar om utvecklingen av lättläst svenska i litteratur, nyheter och samhällsinformation, och hur det är med lättläst idag.
Ulla Bohman, Boarve konsult

Vad gömmer sig bakom texten?

Årets valrörelse präglades av budskap snarare än argumentation.
Valet av ord eller kanske snarare vilken typ av ord stor betydelse får då särskild betydelse. De ord man söker ska samla många människor mot gemensamma mål. Detta är inte olikt strävan vid formuleringar i organisationers värdegrunder.
Vad är detta för typ av ord?
Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet

 

12.00–13.00 Vegetarisk lunch

 

13.00 Demokratisk mottagaranpassning

Alla har samma demokratiska rätt att förstå viktig samhällsinformation.
Många mottagare hindras av ett krångligt och otillgängligt språk som har sändarens perspektiv. Det är inte demokrati. Jönköpings kommun har genomfört ett webbtextprojekt om demokratisk mottagaranpassning tillsammans med faktiska mottagare. Emelie berättar i sin presentation om viktiga erfarenheter från projektet och visar konkreta exempel på hur den demokratiska rätten att förstå kan förverkligas i en offentlig verksamhet.
Emelie Fjertorp, Fjera AB

Vad gör nyheter på TV lätta att begripa?

Nyhetsjournalistikens viktigaste uppgift är att berätta och förklara för mottagaren om vad som sker i omvärlden. Den kunskapen är nödvändig när vi ska rösta eller på andra sätt delta i demokratiska processer. Många av oss konsumerar nyheter via tv eller olika play-kanaler, men det här audiovisuella innehållet är inte tillgängligt för alla. En del använder därför tjänster som syntolkning, teckenspråkstolkning, undertextning eller uppläst textremsa. Andra kan behöva att själva innehållet blir mer begripligt. Då behöver vi ta hänsyn till både ljud och bild, och hur dessa samverkar i en dynamisk miljö.
Ester Hedberg, Dyslexiförbundet

Begripliga domar

Det juridiska språket är ofta krångligt och många människor har svårt att förstå vad som står i en domstolstext. I en demokrati är det viktigt att medborgarna har förtroende för domstolarna. Därför måste också domarna vara begripliga. Domstolarna har arbetat mycket med begriplighet de senaste decenniet. I presentationen får vi veta hur begripliga domar och demokrati hänger ihop, vad som har varit svårt och vad som har förändrats.
Karin Påle-Bartes, Södertörns tingsrätt

Floskler – snart förstår ingen vad som sägs!

Floskler betyder tomma, innehållslösa ord eller uttryck som ofta används
för att skyla över konflikter och kamouflera okunskap, eller att få saker att låta viktigare än vad de är.
Gör floskler att ingen längre förstår vad som sägs?
Fredrik Kullberg, journalist och författare

–16.00 Vad har vi lärt oss idag?

Alexander Katourgi summerar dagen


Läs mer om dagens alla talare här!

Har du inte anmält dig till konferensen än? Anmäl dig här senast den 17 november!

Similar Posts