Välkommen till föreningen Språkrådgivning och textvårds årsmöte 2020!

Välkommen till årsmötet 2020! Vi ses lördag den 14 mars i lokalen Bullerbyn på Karlavägen 100 i Stockholm. I år bjuder vi på ett föredrag om internationellt klarspråksarbete med Karin Hansson, språkvårdare på SCB, och efterföljande diskussioner innan vi sätter igång med årsmötet. Föredraget är öppet även för dig som inte är medlem. Oavsett om du är medlem eller inte vill vi ha din anmälan till info@sprakradgivning.se senast den 11 mars. Dagen är gratis för alla men du betalar för lunchen om du vill vara med på den.

Program
12.00 Lunch på Klang Market, Karlaplan
13.30 Föredrag om internationellt klarspråksarbete med Karin Hansson (SCB) på Karlavägen 100
14.30 Fika
15.00–16.00 Årsmöte (endast för medlemmar)

Anmälan
Anmäl dig senast 11 mars genom att skicka ett mejl till info@sprakradgivning.se och uppge:
● namn
● om du vill vara med på lunchen eller enbart föredrag och årsmöte
● eventuell specialkost till fikat.

Motioner
Har du en motion till årsmötet? Skicka den till info@sprakradgivning.se senast den 2 mars!

Väl mött! /Styrelsen

Språkdag 2019

Välkommen till Föreningen Språkrådgivning och textvårds språkdag 2019 i Göteborg!

Lördag den 7 december anordnar föreningen en eftermiddag med temat flerspråkighet på Handelshögskolan i Göteborg. Ni kommer bland annat att få lyssna till Sofia Malmgård och Morena Azbel Schmidt som pratar om sin helt nya bok Sveriges språkflora – Handbok för flerspråkigt samhälle och Irene Elmerot som berättar om kollokationer. Utöver det så klart även mingel, fika och massa diskussioner om språk. Fler programpunkter tillkommer!

När? Lördag den 7 december. Lunch för den som vill 11.30, program 13.00–17.00.

Var? Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg. Lunch Kafé Röhsska museet, Vasagatan 37–39.

Vad kostar det? Språkdagen är gratis för medlemmar. Den som vill vara med på lunchen betalar för den. Deltagaravgift är 350 kr för icke-medlemmar och 150 kr för studenter som inte är medlemmar. Tips! Bli medlem senast 7 december och gå gratis på språkdagen. Läs mer och fyll i en medlemsansökan.

Anmäl dig senast 2 december via detta formulär (öppnas i ny flik).

Frågor? Mejla info@sprakradgivning.se.

Lördagen den 10 november ses vi på Stockholms universitet för en halvdag med intressanta talare på temat ”Språk i förändring”. Utöver det blir det som vanligt mingel, fika och massa diskussioner om språk.

Program

Kl. 11.30 Lunch för den som vill och har möjlighet. Lunchen är frivillig och betalas separat av varje deltagare.

12.45 Samling utanför föreläsningslokal A5137 (A-huset, plan 5).

13.00-13.05 Föreningens ordförande Mia Jensen hälsar välkommen och presenterar föreningen.

13.05–13.45. Ester Hedberg och Torbjörn Lundgren, Begriplig text, berättar om arbetet med projektet.

13.55–14.40 Hanna Sofia Rehnberg, Södertörns  Högskola: ”Med en självständig redaktion av tjänstemän” – offentliga organisationer som  nyhetsproducenter.

14.40–15.10 Fika och mingel

15.10–15.55 Mats Johansson, TT-språket: Nyhetsspråket under press.

15.55–16.00 Avslutning

Här hittar du hela programmet och information om föreläsarna (PDF, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster).

Kostnad

  • 0 kr för dig som är medlem eller ansökte om medlemskap senast den 30 september i år.
  • 150 kr för dig som är student men inte är medlem.
  • 350 kr för alla andra.

  

Anmälan

Senast den 4 november via detta formulär (öppnas i ny flik) .

Hanna-Sofia Rehnberg är en av gästerna på språkdagen den 10 november. Hennes föredrag handlar om de förändrade gränserna mellan journalister och kommunikatörer.

I år ses vi på Stockholms universitet lördag den 10 november. Det blir intressanta talare på temat ”Språk i förändring”, mingel, fika och massa diskussioner om språk.

Schemat för dagen är inte helt färdigt, men vi startar med lunch vid 11.30 och håller på till ungefär kl 16.00.  

Vi kan stolt berätta att vår första bokade föredragshållare är Hanna-Sofia Rehnberg, språkvetare, lektor i journalistik och forskare vid Förvaltningsakademin, Södertörns högskola. Hanna-Sofia läste även den allra första omgången av kursen Språkrådgivning och textvård i Växjö 2008.

Hennes föredrag delar titel med det pågående forskningsprojekt som hon bedriver tillsammans med Maria Grafström, organisationsvetare och docent i företagsekonomi:

Med en självständig redaktion av tjänstemän – offentliga organisationer som nyhetsproducenter

I det nya medielandskapet tar företag och offentliga myndigheter allt oftare rollen som nyhetsproducenter. Hur påverkar det synen på journalistik och strategisk kommunikation – och gränsen däremellan? Vi undersöker genrer, språkbruk och identiteter i omvandling genom en fallstudie av Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VGRfokus, som vi följt sedan lanseringen hösten 2017.

Resterande programpunkter är fortfarande under förhandling men vi vågar lova er ett spännande, aktuellt och roligt program som har något för alla.

Språkdagen är som vanligt gratis för medlemmar! Ni betalar bara om ni vill vara med på språklunchen innan.

Tips! Dagen innan, fredag 9 november, håller föreningen Examinerade Språkkonsulter i Svenska (ESS) sin höstkonferens i Stockholm och den är också öppen för alla. Ni som ändå tänkt resa till Stockholm eller som är riktigt konferenssugna kan alltså boka in ett tvådagarsprogram! Läs mer om konferensen på ESS webbplats.

Föreningens styrelsemedlem Mikael Berger rapporterar från årets Forum för Textforskning, som gick av stapeln i Lund den 7 och 8 juni.

Jämfört med fjolårets FoT hade årets FoT inte lika mycket klarspråksforskning att bjuda på. I programmet fanns endast ett bidrag som uttryckligen lade fokus på klarspråk (dvs. vårdat, enkelt och begripligt språk). Mer utrymme fick istället allmänna textforskningsbidrag och bidrag med fokus på didaktik och/eller översättning (se programmet här).

Å andra sidan ska man väl inte klaga, om man är intresserad av textforskning generellt. Allmän textforskning tenderar ju att bli relevant även för klarspråksforskningen. Lägg även till att det faktiskt var ganska snålt med didaktik- och översättningsbidrag vid fjolårets FoT, så det är väl inte mer än rätt att dessa ämnen nu fick mer utrymme.

Ett klarspråkbidrag, alltså… Det gavs av Claes Ohlson, som för övrigt, tillsammans med Astrid Skoglund, numera är kursansvarig för kursen Språkrådgivning och textvård vid Linnéuniversitetet.

Ohlssons FoT-bidrag hade rubriken Klarspråk som nyspråk? En explorativ diskussion om förhållandet mellan forskning och praxis, och som den något hemlighetsfulla rubriken antyder var föredraget ”workshop-betonat”. Det vill säga att Ohlsson gärna ville föra en öppen diskussion om inriktningar för framtida klarspråksforskning. Vad han menade med uttrycket Klarspråk som nyspråk återkommer jag till.

Ohlssons primära utgångspunkt var att Göteborgs kommuns kommunikatörer har fått skarp kritik – kommunikatörer kostar för mycket! (länk till kritiken här). Denna konflikt, eller kritik, ville Ohlson framhäva, eftersom den väcker intressanta frågor, bland annat denna:

Hur kan vi förstå klarspråk i förhållande till nya ideal, såsom effektivisering av myndighetsorganisationer i linje med så kallat New Public Management-ideal, och nya arbetsformer?

Ohlsson föreslog sedan några ingångar för framtida klarspråksforskningen genom att peka ut vad andra, utanför språkvetenskapen, har undersökt (se exempellista nedan). Hans huvudpoäng var denna: tvärvetenskapliga projekt är ett måste om vi ska kunna komma vidare med klarspråksforskningen. Lite provokativt, kan jag tycka, men poängen är intressant icke desto mindre.

Vad har andra undersökt?
– myndigheters uppgifter/uppdrag (förvaltningsforskning)
– principer för kommunikation (kommunikationsforskning)
– effekter av New public management för organisationer (förvaltningsforskning)

Ohlssons framhäver alltså att den språkvetenskapligt inrutade klarspråksforskningen behöver förenas med annan typ av forskning, såsom kommunikationsforskning eller förvaltningsforskning. Han hävdar nämligen att det kan leda till djupare insikter vad gäller, exempelvis eventuella motsättningar mellan klarspråk som idé och klarspråk som praktik. Ett tvärspråkligt projekt kan blottlägga motsättningarna och – här kommer slutklämmen – hur klarspråk används som verktyg inom New Public Management-diskurs snarare än ett verktyg för demokratisering…

Med andra ord:

Klarspråk blir kanske ett styrmedel – det vill säga klarspråk blir ett nyspråk – snarare än ett verktyg för demokrati.

Idag har jag varit på konferens anordnad av ESS, Examinerade språkkonsulter. Föreningens medlemmar är just personer vars utbildning är just språkkonsultprogrammet – men en sådan kombokompetens som jag får ändå vara med på den matnyttiga konferensen.

Superbra ordnad konferens och en god och nyfiken stämning, trots att lokalen var fylld till bristningsgränsen (jag tror det var 120 pers) och toalettköerna blev långa!

Under dagen har vi fått lyssna till en rad föreläsare med anknytning just till texter i den digitala världen. Vi har sett och fått veta mer om arbetet bakom chattbotar (automatiska chattfunktioner), som kan avlasta kundsupporten med standardärenden. Vi har fått ta del av framtidsspaningar, både med avseende på teknik och användarbeteende. Som avslutning fick vi en ögonöppnare genom en demo av Funkify. Det är en gratis plug-in där man kan uppleva en webbplats som webbesökare med olika funktionsvariationer, såsom Blurry Bianca, Trembling Trevor och Dyslexia Dani.

Några intryck från dagen:

Samarbete ger resultat: Med nära samarbete mellan utvecklare, interaktionsdesigner och språkkompetens redan i tidiga skeden bygger man gemensam kunskap, respekt för varandras kompetenser och bättre användbarhet.

Skenande utvecklingstakt:  Tänk dig fem år tillbaka och försök föreställa dig din vardag om fem år. Vi vet egentligen ingenting men huvudtipset är en allt större individanpassning och mer artificiell intelligens.

Sist men inte minst – till glädje för dagens publik…:

Tekniken ersätter inte texten. Väl formulerade texter är tvärtom en förutsättning för nöjda teknikanvändare. Som bonus gynnar de tillgänglighet och sökbarhet!

Skribent: Ulrika Gotthardsson

Märkte du när det hände? När den lilla frågan om bekräftelse eller hur? gick över till att bli själva bekräftelsen (ja), eller hur.  Jag minns i alla fall första gången jag hörde det, och hur konstigt jag tyckte det lät. Vi brukade ju säga:

– Så trevligt vi hade, eller hur?
– Jaa, jag håller med.

Nu låter det:
– Så trevligt vi hade.
– Eller hur.

Jag minns också första gången jag hörde någon säga: Jag stör mig på. Det var en femåring som sa så för ungefär trettio år sedan. Barnspråk, tänkte jag.  Men nu säger nästa ingen att något är störande eller att man blir störd av något. Det barnsliga var helt enkelt en innovation.

Ett ord som jag stör mig på (!) är ’påkommen’. Det låter som ett hittepåord, som något man säger när man inte kommer ihåg ertappad, tagen på bar gärning eller avslöjad. Men vem bryr sig (bryr sig om det, som vi skulle sagt förr).  Ordet finns och används ideligen.  Så när kommer verbet påkomma?

Skribent: Eva Bäckström

Esperanto – något jag känner igen från min barndoms Kamratposten och från korsord. Men finns det fortfarande? Jodå – den digitala världen erbjuder massor av nya möjligheter för inlärning, träning och att skapa fysiska möten.

I flygfåtöljen bläddrar jag i flygbolagets magasin och hittar en artikel om esperanto. Den fångar mitt intresse och jag får en aha-upplevelse. Såklart – internet måste ju vara en perfekt kanal för att odla ett gemensamt språk för människor världen över! Jag får veta att man sedan ett par år kan lära sig esperanto via språkkursappen Duolingo och att den lockat massor av nya användare.

I år är det 130 år sedan den första läroboken kom ut i esperanto, som då kallades ”La internacia lingvo”. Författaren var språkets skapare Ludoviko Zamenhof, en judisk läkare med rysk bakgrund, uppväxt och verksam i det som idag är Polen.

Eftersom han själv sett hur många konflikter på grund av språkförbistringar som uppstod mellan människor i hans flerspråkiga hemtrakter, var hans vision att ett gemensamt språk skulle skapa förståelse, fred och harmoni mellan människor.

Zamenhof skapade därför ett språk med grundord från flera andra vanliga språk, såväl spanska, italienska och franska som latin, engelska, tyska och grekiska. De grammatiska reglerna är logiska och enkla och saknar undantag (!), allt för att göra språket lätt att lära sig. Att tala eller skriva esperanto beskrivs som ett legobygge – genom att lära sig 2000 grundord och 40 tilläggsord kan man plötsligt 20 000 ord.

Esperanto har, trots att det (ännu) inte blivit något världsspråk, levt vidare och uppskattas ha uppemot två miljoner talare över hela världen. Digitala mötesplatser innebär nya möjligheter både för att använda och förbättra kunskaperna och för att hitta andra esperantotalare, bland annat genom språkappen Amikumu. Svenska Esperantoförbundet ordnar möten på flera håll i landet och erbjuder nya medlemmar ett startpaket. De rekommenderar också internetkursen www.lernu.net, som är gratis och finns på svenska.

Skribent: Ulrika Gotthardsson

Mer om esperanto: www.esperanto.se
Esperantoförbundet: www.esperantosverige.se
App för att hitta gemensamma språkvänner (inte bara esperanto) Amikumu.com

Visste du att offentliga webbplatser enligt lag ska vara tillgänglig för alla medborgare oberoende av faktorer så som ålder eller funktionsvariationer? Och även om du tillhör den privata sektorn eller kanske bara driven en blogg så är det helt klart både hyggligt och ekonomiskt fördelaktig att se till att din webbplats är tillgängliga för alla möjliga besökare.

 När vi talar om tillgänglighet menar vi ofta att dela upp webbsidans form (layout, färger, typsnitt) och dess innehåll (text, bilder, ljud) Då kan besökaren själv omvandla innehållet till ett format som gör det enkelt för hen att ta till sig det. Men tillgänglighet för webben är också en språklig fråga. Och det har visas sig att webbtexter som anpassas för personer med funktionsvariationer också passar normalläsaren bäst.

 Det är alltså en god idé att arbeta en smula med tillgänglighet. Här är tio punkter som du kan ha i åtanke när du skriver dina texter:

  1. Utgå från besökarens perspektiv. Var kortfattat och berätta inte mer än vad läsaren behöver veta. Ingen tycker om att läsa, och ingen tycker om att läsa på webben, så undvik långa utvikningar om sådant de tycker är ointressant.
  2. Var tydlig med ditt budskap. Mottagaren ska inte behöva tolka och gissa vad du egentligen menar. Besökaren vill snabbt få veta vad det är du försöker säga till dem.
  3. Lätta upp informationen. Gör inte texten för informationstät. Då kan den bli tung och svårläst.
  4. Skriv det viktigaste först. Skriv inte kronologiskt utan börja varje sida eller avsnitt med en sammanfattning. Försök att formulera ditt huvudbudskap i en mening och låt den inleda texten. Det kallas för frontlastning, och underlättar speciellt för den som använder hjälpmedel, som talsyntes.
  5. Skapa informativa rubriker. Det hjälper läsaren att orientera sig i texten och hjälper till att ge överblick över innehållet.
  6. Säkerställ att det finns en röd tråd i texten. Det ska vara enkelt för läsaren att följa hur du tänker och resonerar.
  7. Använd tilltalet för att skapa en relation till besökaren. Om du har ett personligt tilltal i din text, blir läsaren mer motiverad att läsa den.
  8. Skriv lagom långa meningar. Både för korta och för långa meningar gör texten svårläst. En tumregel är att försöka hålla sig mellan 10 och 25 ord.
  9. Använd aktiva verb. Då blir det enklare att första vem det är som gör något i texten.
  10. Använd ord som är lätta att förstå. Även om du får alla rätt på högskoleprovets orddel är en webbtext inte rätt plats att visa andra det. Fokusera i stället på att använda ord som är enkla och konkreta. Fundera också över hur du använder facktermer – kommer dina läsare att förstå dem, eller är det bättre att använda andra begrepp?

Källa: Englund, Helena & Sundin, Maria (2008). Tillgängliga webbplatser i praktiken. 2:a upplagan. Stockholm: Jure Förlag

Skribent: Hanna-Karin Grensman

 Tyckte du att detta var intressant? Läs mer om hur du skapar kvalitativt innehåll för webben i Hanna-Karin nya bok E-handel och digitala strategier. Utkommer på Sanoma Utbildning i mars 2018.

 

Käresta. Smaka på det. Visst låter det fint?  Och det funkar för alla. Kan vi inte börja använda det när vi talar om den vi har kär.  Då skulle vi slippa höra vuxna människor tala om sin pojkvän eller flickvän. För att inte tala om partner, så torrt. Och låt oss sluta fokusera på boendet. Sambor och särbor, usch så trist och oengagerat. Säg käresta om din älskling!

Skribent: Eva Bäckström


Föreningen Språkrådgivning och textvård